Bokpresentation: Church Planting in the Secular West

Ibland läser man en bok som verkligen skakar om. Idag ska jag presentera en sådan. Det är Church Planting in the Secular West - Learning from the European Experience av den holländske teologen och församlingsplanteraren Stefan Paas. Det här är en bok som gav mig mycket att tänka på och jag vill verkligen rekommendera den till alla som jobbar med mission och församlingsplantering i det sekulariserade Västeuropa. Boken är utgiven i USA och riktar sig främst till amerikaner som är intresserade av mission i Europa. Den är utgiven av Eerdmans förlag och ingår i The Gospel and our Culture Series, vars syfte presenteras så här: A series to foster the missional encounter of the gospel with North American culture.

Den här boken handlar dock helt och hållet om Europa, och fokuserar särskilt på Tyskland, Holland och Storbritannien, eftersom det är dessa länder författaren har mest koll på. Väldigt mycket i den är också relevant för Sverige, även om vårt land förmodligen är ännu mer sekulariserat än de andra tre. Det är ändå mycket jag känner igen och jag blir påmind om hur speciellt det är att vara kristen i en sekulariserad kultur.

Det intressanta med boken är den är kritisk till en del tänkesätt och praktiker som är vanliga inom församlingsplantering. Den vrider och vänder på varje sten och kommer ofta med oväntade och överraskande perspektiv. Jag blir omväxlande utmanad, provocerad och inspirerad.

Boken har fyra stora kapitel och avslutas med ett lite mindre. Det första kapitlet har rubriken Church Planting and its reasons och det ger en översikt över församlingsplanteringens historia och teologi från medeltiden till våra dagar.

Det andra kapitlet har rubriken Planting Better Churches och bearbetar det faktum att mycket församlingsgrundande i Europa genom historien har varit grundat på att man vill starta församlingar med en speciell trosbekännelse. Här finns en mycket intressant diskussion om församlingsplantering i relation till enhet och splittring och vikten av att i en sekulariserad kultur inte se andra kyrkor som sin motståndare, utan inse att vi har en gemensam motståndare i den sekulariserade kulturen.

Det tredje kapitlet har rubriken Planting More Chuches och där granskas förhållandet mellan församlingsplantering och församlingstillväxt. Författaren bjuder på en kritisk genomgång av Church Growth Theory à la Donald McGavran och Peter Wagner. Speciellt prövas Peter Wagners ofta upprepade påstående att "the single most effective evangelistic methodology under heaven is planting new churches". Författaren menar att det har sina brister.

Det fjärde kapitlet handlar om Planting New Churches och fokuserar på nya sätt att vara kyrka och församlingsplantering som en miljö för missionellt experimenterande och utvecklande.

Hela boken genomsyras av praktiska förslag och tips. Och även om författaren har många kritiska synpunkter är han inte alls en motståndare till församlingsplantering i ett sekulariserat Europa. Han vill bara att församlingsplantering ska göras så bra som möjligt och pekar på att modeller och metoder som fungerar i andra delar av världen inte alltid fungerar här. Därför avslutas boken med ett femte lite kortare kapitel med rubriken In Defense of Church Planting in Europe. Här ges bibliska och praktiska argument för att församlingsplantering är en viktig strategi i ett sekulariserat Europa. Jag slår ihop boken med en förvissning om att jag håller på med rätt saker när jag jobbar med att plantera nya församlingar i ett sekulariserat land, även om jag också inser att ett och annat måste tänkas igenom och kanske omprövas.  Det här är en bok jag tänker komma tillbaka till.

Jag återkommer med några lärdomar från boken inom kort.

Uppdatering 21/2 med lärdomar från boken: Församlingsplantering och ekumenik
Uppdatering 22/2 med en ny lärdom från boken: Sverige är efterkristet