Vår västerländska kultur är mer präglad av skuld och skuldfrihet och det märks också i vår teologi och i hur vi presenterar evangeliet. Vi pratar väldigt mycket om synd och skuld, men nästan inte alls om synd och skam. Böcker om kristen teologi och kristen tro tar i regel inte ens upp begreppet skam, trots att det är mycket betydelsefullt i Bibeln.
De flesta kulturerna i världen är skamkulturer. Det gäller även kulturerna i Mellanöstern där Bibeln skrevs. Bibeln är därför full av referenser till begrepp som skam och heder, men för en västerländsk läsare är det lätt att missa. Den här boken har öppnat mina ögon och hjälpt mig att upptäcka nya saker när jag läser min Bibel. Alla som vill förmedla evangeliet till människor som är formade av skam/heder har nytta av att läsa den här boken. Det traditionella sättet att presentera evangeliet i juridiska termer med betoning på synd och skuld, fungerar inte så bra i sammanhang där skuld inte förstås korrekt. Då behövs det andra modeller som mer fokuserar på hur Jesus befriar från synd och skam och det får man del av i den här boken. Att förstå skam/heder blir mer och mer viktigt även i Sverige. Dels därför att vi lever i ett mångkulturellt samhälle med människor från alla världens hörn, och dels därför att även den svenska kulturen, särskilt ungdomskulturen, förändras och blir mer präglad av skam och mindre av skuld. Ett intressant tecken på detta är den norska TV-serien Skam.
Boken har fyra delar. Den första delen introducerar ämnet och diskuterar varför västerländsk teologi helt missar det här perspektivet, trots att det finns så tydligt i Bibeln. Författaren menar att vi har en blind fläck. Han menar att det fattas något när vi bara talar om evangeliet som något som tar bort vår skuld och inte adresserar skammen och att evangeliet även tar bort den. I ett kapitel tar han även upp skam/heder-kulturernas destruktiva sidor. I västvärlden är ju begreppet hederskultur något enbart negativt och kopplas till företeelser som hedersvåld och hedersmord. Författaren menar dock att all heder inte är negativ, utan att det även finns positiva sidor i en kultur som präglas av skam/heder.
Bokens andra del presenterar tio olika (positiva) sätt som skam/heder fungerar på i Bibeln och i olika kulturer (författaren kallar det för tio olika shame/honor dynamics). Det här är en mycket intressant del och jag har fått se många bibeltexter både i Gamla och Nya testamentet med nya ögon. Det var mycket att ta in på en gång och jag behöver läsa igenom den här delen igen.
Den tredje delen förklarar hur man kan förklara evangeliet utifrån var och ett av de tio olika motiven som presenterades i del två. Jag kan avslöja att liknelsen om den förlorade sonen i Lukas femtonde kapitel är viktig för att förklara evangeliet ur ett skam/heder-perspektiv. Här blir det ganska mycket upprepning från del två till del tre och jag tappade fokus i läsningen ibland. Jag konstaterar att det var de två första delarna som gav mig mest.
Den fjärde delen tar upp några konsekvenser som bokens budskap kan få för missionsarbete och teologisk utbildning. Författaren är själv missionsledare och boken riktar sig mycket till missionärer, pastorer, evangelister och ledare i missionsrörelser. Den avslutas med några praktiska förslag till läsaren.
- Gör en personlig resa i att lära dig Bibelns språk för skam och heder.
- Införliva "heders-faktorn" i din missionsstrategi och i din missionspraktik.
- Skifta från "hög kontroll" till "hög tillit" i missionsarbetet.
Alla tre känns relevanta i min situation. Nu ska jag fundera på vad jag ska göra mer med detta. Jag rekommenderar denna bok till alla som studerar Bibeln och predikar evangeliet. Den innehåller mycket matnyttigt även om den som sagt tog om en del och kändes lite seg på slutet. En styrka i boken är att den har gott om citat från andra författare och många referenser till annan litteratur. Den är en god introduktion till forskningen och diskussionen om skam och heder.
På Amazons hemsida kan man titta i boken och läsa utdrag ur några kapitel.
Ett smakprov på boken finns i den här artikeln av författaren:
Läs mer på författarens hemsida: http://wernermischke.org/
Hej Jonas, har sedan i våras också funderat på det du skriver om och har bland annat läst en annan bok av en missionär i arabvärlden (Roland Muller, Honor & Shame). Den är kanon.
SvaraRaderaJag vet inte om boken du läst lyfter det, men de för vissa kulturer präglande paradigmen av skuld, skam och fruktan är ju uttryck för saker som Adam och Eva erfor i sin synd. De hade 1) skuld för vad de gjort, de 2) kände skam och såg sin nakenhet, och 3) de hade fruktan och gömde sig.
Alla dessa problem löses genom Jesus ställföreträdande död på korset (John Stotts Cross of Christ är lysande här). Han betalar vår skuld, han renar oss med sitt blod så att vi inte har något att skämmas för och han räddar oss från Satans till Guds rike genom att på korset triumfera över honom (alla tre förekommer regelbundet hos Paulus).
Även om kulturer präglas av skuld, skam och fruktan så finns spår av allt detta hos alla. Människor behöver höra ett helt evangelium som får med alla dessa aspekter även om någon är särskilt viktig att lyfta i en del kulturer (Muller är utmärkt här!). Med de som har muslimsk bakgrund som jag jobbar med har jag t.ex. lyft skam o heder för att inledande predika evangeliet men sedan väldigt snabbt lyft de andra perspektiven för att hjälpa dem att få en helhetsbild.
Läser man på, så finns även dem som idag talar om ”pain-pleasure” kulturer. Jag menar att det anknyter till ett viktigt fjärde perspektiv som alltmer präglar västerländsk kultur. I flera analyser som jag läst om detta tycker jag dock det saknas en viktig del. Denna ser vi i syndafallsberättelsen.
En fjärde konsekvens av synden är att människans relation med Gud bryts. Det ligger i syndens djup och karaktär. Människan föredrar att söka tillfredställelse i frukten från kunskapens träd istället för hos Gud. Synden introducerar på så sätt hedonism, som söker glädje/njutning/tillfredställelse i något eller någon annan än Gud. Vad Jesus gör på korset har syftet att föra oss till Gud, så att det är Gud i och genom Jesus som stillar vår hunger och törst. Lösningen är här alltså en kristen hedonism som finner sin glädje av Gud i relationen med Gud i Jesus.
Jag menar att vi i västvärlden lever i en kultur som är främst präglad av detta fjärde hedonistiska perspektiv. Människors etik präglas av det, deras val och liv handlar om det. För att predika evangeliet i vår kultur är det därför väldigt viktigt att visa hur underbar Gud är i sin härlighet och med sitt liv visa att man söker sin tillfredställelse i relationen med Gud i Jesus.
Som John Piper typiskt kommenterar Fil 1:21ff så var Jesus för Paulus ”greater than anything life could give, and greater than anything death could take”. Ett vittnesbörd. Det var t.ex. av stor betydelse för en av mina bröders kommande till Jesus att se dels hur Han blivit en större glädje i mitt liv än dataspel och hur en i cancer döende släkting hade glädje o frid i Jesus på sin dödsbedd. Det är den typ av exempel som människor behöver för att komma till Jesus i en hedonistisk präglad kultur.
Faktum är att detta fjärde perspektiv också visar äktheten i tron. Det finns de som kommer till Jesus för att känna sig skuldfria, slippa känna skam eller uppleva fruktan. Men har de kommit till Jesus för att de vill ha Gud?