Det finns en plats för dig

Varje fredag publicerar Jönköpings-Posten en kort betraktelse över en av den kommande söndagens bibeltexter. Det är präster och pastorer i Jönköpingsregionen som skriver och i fredags var det jag som fick möjligheten. Jag valde att skriva om 1 Kor 12:12-26, som var söndagens episteltext. Det ska vara en väldigt kort text i tidningen och det fanns inte utrymme att utveckla tankarna så mycket. Det kunde jag dock göra när jag predikade om samma text igår i Råslätts församlingsgemenskaps gudstjänst. Nedan kan du läsa min betraktelse i JP. 

Har du känt att du inte passar in? Att du inte behövs? I en av söndagens texter skriver Paulus om en gemenskap där det finns plats för alla och där alla har en uppgift. Det handlar om den kristna församlingen och i den här texten liknar Paulus församlingen vid en kropp, där de som är med i gemenskapen är olika kroppsdelar. I en mänsklig kropp har olika kroppsdelar olika funktioner. Det är likadant i församlingskroppen. Vi har alla olika uppgifter, alla behövs och det finns plats för var och en. För att vi ska klara våra uppgifter har Gud gett oss olika gåvor eller förmågor, skriver Paulus. Kapitlet som dagens text finns i både börjar och slutar med en uppräkning av sådana gåvor.

Jag vill peka på ett par saker i den här texten. Det första handlar om hur man kommer in i kroppen (församlingen). ”Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samma Ande att dricka” (1 Kor 12:13). Paulus skriver att man kommer in i kroppen genom att döpas med Anden. För Paulus är detta troligen en omskrivning för att bli född på nytt. När en människa kommer till tro på Jesus Kristus, kommer den helige Ande in i hennes liv och hon blir införlivad i Kristi kropp. Dopet i vatten är ett yttre tecken på detta inre dop i Anden, och därför finns det ett nära samband mellan dop och församlingstillhörighet. Notera att etniska och sociala skiljelinjer är upplösta i Paulus vision av församlingen. Församlingen är tänkt att vara en mångkulturell gemenskap, som består av dem som är förenade med Jesus Kristus.

Det är så det borde vara, men det fungerar inte alltid som det ska. Paulus pekar på två felaktiga attityder som kan bryta ner gemenskapen. Å ena sidan finns det en del som ser ner på sig själva. ”Om foten säger: ’Jag är ingen hand, jag hör inte till kroppen’, så hör den likafullt till kroppen” (1 Kor 12:15). Även den som tillhör församlingen kan känna sig värdelös och utanför. Man kanske har skamkänslor eller känner att man inte har en meningsfull uppgift.

Å andra sidan kan det finnas några som ser ner på andra och tycker att de inte behövs. ”Ögat kan inte säga till handen: ’Jag behöver dig inte’, och inte huvudet till fötterna: ’Jag behöver er inte.’ ” (1 Kor 12:21). Här handlar det om en högmodig och överlägsen attityd, som gör att andra stöts bort och känner sig värdelösa.  

Paulus tar itu med problemen genom att uppmuntra dem som känner sig värdelösa och undervisa dem som ser ner på andra. Han skriver att ”de delar av kroppen som verkar svagast är nödvändiga”. Gud ger speciell ära till dem som verkar oviktiga, och det ska vi också göra, så att gemenskapen håller ihop och alla har omsorg om varandra. I en sån gemenskap kan även du passa in. Där finns det en plats och en uppgift för dig. Du är välkommen till Guds församling!