SAM - en rörelse av missionella församlingar, del 2

På SAM:s årskonferens i Gullbranna hade jag ett seminarium som handlade om SAM som en rörelse av missionella församlingar. Jag har sammanfattat första delen av seminariet här. I den sista punkten presenterade jag fem kännetecken på rörelser som förändrar världen. Det är detta jag ska skriva om idag.

Jag hämtar de fem kännetecknen från Steve Addisons utmärkta bok Movements That Change the World. Författaren har studerat olika väckelserörelser i kyrkohistorien och hämtar lärdomar som vi kan ha nytta av i vår tid. I mitt seminarium tog jag exempel ur SAM:s historia för att illustrera de olika punkterna. I det hade jag stor glädje av en annan mycket bra bok, nämligen Korset, vittnesbördet och gemenskapen - Personliga perspektiv på Svenska Alliansmissionens 150-åriga historia av Eskil Albertsson. Den är tyvärr svår att få tag i.

Här kommer nu de fem saker som enligt Steve Addison karaktäriserar rörelser som förändrar världen.

1. Passionerad tro
Varje rörelse börjar med några brinnande pionjärer. Det finns några som har en passionerad hängiven tro som smittar av sig till andra. En av det tidiga pionjärerna som satte sin prägel på väckelserörelsen i Småland var Emilie Petersen (1780-1859). Hon var en ung tysk kvinna som kom som flykting till Sverige 1814 under Napoleonkriget, tillsammans med sin man Johan Philip. De bosatte sig på godset Herrestad, utanför Värnamo. De greps av den andliga och sociala nöden hos den fattiga befolkningen och använde sina tillgångar till att bygga upp en enastående verksamhet. Emilie var den andliga ledaren och hon har gått till historien som Mormor på Herrestad. Eskil Albertsson skriver:
”Allt som kännetecknat SAM genom åren fanns redan under senare delen av 1830-talet på Herrestad: kärlek till och trohet mot Guds ord, brinnande evangelisations- och missionsiver, starkt lekmannaengagemang och praktisk kärlekstjänst.” På mormor.se kan man läsa mer om Emilie Petersen och hennes livsgärning.

2. Överlåtelse till uppdraget
Varje rörelse har en ursprunglig vision som genomsyrar den och väcker engagemang. Men det blir ingen rörelse om det inte är många som vill överlåta sig till visionen. En väckelserörelse kännetecknas av att det är många som vill satsa sig själva och betala priset, sätta Jesus och Guds rike först. Man satsar av sin tid, sina pengar och sina resurser.

3. Smittande relationer
Det tredje som kännetecknar rörelser är smittande relationer. Budskapet sprids som ett virus från person till person. När man blir gripen av något är det naturligt att ge det vidare. Människor blir nyfikna och ställer frågor. Man delar med sig i sina sociala nätverk. Det är många relationer och personliga kontakter som är nyckeln till att skapa en rörelse. När man läser om SAM:s tidiga historia är det påfallande hur många av de tidiga ledarna som på ett eller annat sätt hade en koppling till Herrestad. "Emilie (Petersen) hade täta kontakter med den bönegrupp i Jönköping som blev kärnan i Jönköpings Traktatsällskap. Hennes frimodiga vittnesbörd och de uttryck det tog sig inspirerade utan tvekan pionjärerna i Jönköping", skriver Eskil Albertsson.

4. Snabb mobilisering
En väckelserörelse präglas också av snabb mobilisering. Nyomvända lärjungar blir snabbt medarbetare. Alla sätts i arbete. Lärjungaträning och ledarträning sker på fältet samtidigt som man får hjälpa till. När Jönköpings Traktatsällskap bildades 1853 hade man följande målsättning: ”att genom gudfruktiga och begåvade lekmän samt genom tryckande av den heliga skrift och goda kristliga ströskrifter verka för evangeliets utbredande inom vårt fädernesland.” Det är Jönköpings Traktatsällskap som är det första steget i utvecklingen mot det som 1919 skulle bli Svenska Alliansmissionen.

5. Anpassningsbara metoder
Det femte som kännetecknar rörelser som förändrar världen är anpassningsbara metoder. Strukturer och former måste vara flexibla. Addison hävdar att metoder ska vara enkla, lätta att lära sig, roliga, smittande, anpassningsbara, överförbara till nya situationer, och billiga. Är de inte det blir det ingen rörelse. SAM:s historia ger många exempel på detta: Det började med husmöten och missionsföreningar. Sen byggde man missionshus och startade ungdomsföreningar. Man ordnade stora kvartalsmöten i Jönköping som samlade tusentals människor. Senare blev det läger, tältmöten, ungdomshem, soldathem och församlingar. I varje tid hittade man nya metoder för att möta behoven och nå ut med budskapet till nya människor.

Var står vi idag i den svenska kristenheten? Jag tror att vi har mycket att lära om vi på nytt ska få se en väckelserörelse bryta fram i vårt land. Generellt sätt tror jag att vi är svaga när det gäller passionerad tro och överlåtelse till uppdraget jag tror och att vi behöver utveckla nya anpassningsbara metoder som fungerar i vår tid. Här behöver vi släppa fram pionjärerna och entrepenörerna och inte vara så rädda för att experimentera. Nya församlingar har lättare för att vara kreativa och ta risker och därför behöver vi plantera nya församlingar som kan inspirera och utmana gamla församlingar att våga förändras. Vi ska inte vara rädda för att misslyckas. Om du aldrig misslyckas tar du troligen inte tillräckligt stora risker. Detta kan du läsa mer om i Dagens referat från mitt seminarium här.