I måndags var jag på Nyhemsveckan. Där hade jag bland annat förmånen att få lyssna till ett mycket intressant bibelstudium med Niklas Piensoho. Han talade om hur vi som Guds folk ska orientera oss i Sverige idag. Jag upplevde hans undervisning som profetisk. Det var ett ord från Herren till mig och till Guds folk i Sverige. Här kan du själv lyssna till vad han sa (undervisningen börjar 40 minuter in i programmet):
Niklas utgick från tanken att det finns många berättelser i Bibeln som vi kan använda som utgångspunkt när vi försöker orientera oss. Han menade att frikyrkorna i Sverige tidigare tagit sin utgångspunkt mycket i exodusberättelsen. Det har handlat om att lämna världen. Han gav många intressanta historiska exempel på hur detta har fungerat och menade att det var helt rätt då.
Men nu är vi i en annan situation där vi som kristna är i en "extrem minoritetssituation" och då finns det en annan berättelse i Bibeln som kan vara till stor hjälp, nämligen berättelsen om Abraham. Idag bör det inte handla så mycket om att lämna världen (även om det perspektivet finns kvar), utan om att gå till världen för att förmedla Guds välsignelse till människorna omkring oss. Niklas plockade fram fem konkreta exempel ur berättelsen om Abraham och tillämpade dem på vår tid.
I berättelsen om Abraham betonas starkt detta med att vara främling och gäst i en främmande kultur. Samma perspektiv finns i en annan biblisk berättelse, nämligen den om exilen i Babylon. I boken Radikalt lärjungaskap lyfter Stuart Murray fram just exilen som en orienteringspunkt för kristna i vår tid, och då särskilt Jeremias 29:e kapitel. Det finns stora likheter mellan Abraham som främling i Kanaans land och israeliterna som främlingar i Babylon under exilen. Båda berättelserna har något viktigt att säga till oss. Både Niklas Piensoho och Stuart Murray talar profetiskt till kyrkan i vår tid. Det är i alla fall vad jag känner. Vad tycker du?
Jag kan bara instämma! Jag tror det ligger en hel del i det Niclas säger. Vi är kallade att välsigna, inte döma. Men hur tar det sig uttryck rent konkret i församlingens liv? Här finns det en del att jobba med...
SvaraRaderaPersonligen uppskattade jag Piensohos eftermiddagsseminarium väldigt mycket där han talade om Bibeln: om vi vill att Bibeln ska vara den yttersta kunskapskällan i våra personliga liv, om vi vill att bibelordet ska vara grunden för alla beslut vi fattar i livet och om vi vill att bibelordet ska vara det som formar, vägleder, korrigerar och hjälper oss, måste vi ta ansvar för vår personliga bibelläsning och inplantera ordet under hela vår livstid. Guds ord måste få tid att rota sig i våra liv.
SvaraRaderaVi lever i en tid då bibelkunskapen är låg i den generation som idag är mellan 15-30 år och i en tid då kristna inom detta åldersspann gärna läser allting annat än Bibeln. En naturlig följd blir då att det inte är Bibeln som formar dem och deras värderingar, etik och moral.
På samma sätt som vi behöver plantera nya församlingar, tror jag vi behöver göra en återupptäckt av bibelordet. Vi behöver mer textutläggande predikningar och mer undervisning som sporrar till en regelbunden och bestående bibelläsning. Där i tror jag en nyckel finns till att få se växande församlingar. Vad tror du?
Tack Robert, för dina kommentarer. Jag håller med om att bibelläsning och bibelstudium är en av nycklarna till att få se växande församlingar. Inom SAM ska vi satsa på bibelbruk och böneliv under 2014 och 2015.
Radera