Stuart Murray kommer till Sverige igen

Engelsmannen Stuart Murray kommer till Sverige igen. Han ska medverka som talare på seminariedagar på Betel Folkhögskola den 3-4 dec. Seminariedagarna handlar om att följa Jesus i efterkristendomens Sverige och arrangeras av Svenska baptistsamfundet. Flera från Nätverket Anabaptist kommer att vara med som medverkande och deltagare. Mer information finns här.

Stuart Murray leder The Anabaptist Network i Storbritannien. Han har skrivit flera böcker om bl.a. anabaptismen, att vara kyrka i en efterkristen tid och att plantera nya församlingar. Hans böcker presenteras närmare här. De rekommenderas varmt. Hans senaste bok The Naked Anabaptist - The Bare Essentials of a Radical Faith handlar om radikalt lärjungaskap och är mycket bra. Läs mer om den här och beställ den från adlibris.

Nu har jag röstat

Nu är valet avklarat och snart vet vi hur det gick. Det har varit några intressanta veckor. Inte minst därför att jag har funderat intensivt över detta med den kristnes roll i samhället och om man bör rösta eller inte. Jag har läst en hel del och lärt mig väldigt mycket av samtalen runt mina blogginlägg (Tänker du rösta? Kristen i världen, Jag har inte bestämt mig och Läsvärt om makten och kyrkan). Mina tankar har blivit klarare och samtalet påverkade hur jag röstade idag. Jag vill rikta ett stort tack till alla som deltagit.

Ja, jag bestämde mig för att rösta och jag har gjort det idag. Mina argument för detta ställningstagande har jag presenterat i både inlägg och kommentarer. Efter mycket funderande bestämde jag mig till sist (igår kväll) för vad/vem jag skulle rösta på. Jag tänker inte avslöja vad det blev här på bloggen, men jag kan säga så mycket som att jag röstade för ett mångkulturellt och pluralistiskt samhälle med en sekulär stat och religionsfrihet för alla. Så fick det bli! Jag tycker själv att jag gjorde ett ideologiskt val grundat i mina anabaptistiska värderingar. Jag röstade med gott samvete inför Gud och människor.

Dagen: Alliansen valspurtar, Lugnt, Sahlin peppar, Svar från kandidater, Ödmjuk Reinfeldt, Ledare.

Läsvärt om makten och kyrkan

Två dagar kvar till valet. Idag har jag läst två intressanta artiklar om den kristnes och kyrkans relation till samhället, staten och demokratin.

Elof skriver mycket bra om kyrkan och makten på Kristen underjord i artikeln Härskarringen och kyrkan. Han berättar bland annat om hur hans tänkande påverkats av anabaptisten John Howard Yoder.

Thomas Österberg har en mycket intressant ledare i Dagen. Rubriken är Använd din rösträtt! Ledaren handlar om att väckelsens pionjärer i vårt land också var demokratins pionjärer. Österberg argumenterar för att demokrati är ett bra samhällssystem och att frikyrkofolket var med och byggde det demokratiska Sverige. Framför allt lyfter han fram baptistpionjären Fredrik Olaus Nilsson. Han skriver:

"Faktum är att svensk frikyrklighet har en historiskt mycket betydelsefull roll för att det demokratiska tänkandet växte fram i Sverige.En återspegling av det finns i nya tidskriften Vi Biografi, som i sitt första nummer (nr 1 2010) porträtterar baptistpionjärenF.O. Nilsson (över åtta sidor) som en av centralgestalterna för demokratins framväxt. Detta vid sidan av socialdemokratiske statsministern Hjalmar Branting och adelsdamen Sophie Adlersparre, som drev på kvinnornas frigörelse.Fredrik Olaus Nilsson blev ledare för landets första baptistförsamling 1848 i samband med att fyra män och en kvinna döptes genom nedsänkning i Vallersvik i norra Halland, det första baptistdopet på svensk mark. I stadgarna för församlingen införde man formuleringar om allmän och lika rösträtt, alltså även för kvinnor. Detta långt innan båda könen fick rösträtt i riksdagsvalet 1921."

Baptisterna; en tavla målad 1886 av Gustaf Cederström.

Jag har inte bestämt mig

Nu är det bara tre dagar kvar till valet och jag har inte bestämt mig för vad eller vem jag ska rösta på. Jag har ju argumenterat för att rösta tidigare, och det vill jag göra. Men jag vill gärna bestämma mig innan jag går till vallokalen.

Micael Grenholm, Jonas Lundström och Tobias Elof Herrström argumenterar för att kristna inte ska delta i valet av etiska skäl.

Annika Spalde och några andra argumenterar i en artikel i Aftonbladet för att kristna ska rösta på den rödgröna vänstersidan. De pekar på områden som: Generös flyktingpolitik, vapenexport, välfärd för alla, fattigdomsbekämpning, klimatfrågan, utrikes- och biståndspolitik och djurrätt som frågor där vänstern har en bättre och mer kristen politik än alliansen.

Stefan Gustafsson och Svenska Evangeliska Alliansen har valt ut några andra viktiga frågor (bl.a. abort, dödshjälp, äktenskapet, flyktingpolitiken, civila samhället, samvetsfrihet) som de tycker ska avgöra hur kristna röstar och de uppmanar oss att kryssa de rekommenderade kandidater som finns på deras lista. Där är det mycket alliansen och särskilt kd.

Och jag som vill stoppa vapenexporten, ha en generös flyktingpolitik och en strängare abortlag...

Det finns inget parti som passar för mig. Jag är både höger och vänster. Ska det bli ickeröstande eller blankröst i alla fall?

Nu har ni några dagar på er att övertyga mig om hur jag ska göra. Kom igen och skriv!

Några aktuella Dagenartiklar om valet: KD, Rödgrönt, Sabuni, SD, Sergels torg.

Uppdatering med flera artiklar i Dagen den 17/9: Rödgrönt, Ledare, Kampen om kryssen, SEA:s undersökning, Utförsäkrad, Rödgröna går framåt.

Filmtips

Behöver du tips på filmer ur ett kristet perspektiv? Carl Johan Freed är pastor i Skarpnäckskyrkan i Stockholm och har sammanställt filmtips som finns på församlingens hemsida. Det är en gratis filmdatabas som gärna får nyttjas av alla intresserade. Jag hittade intressanta texter om Matrix-trilogin, To End All Wars, Dead Man Walking och mycket annat.

Tack Carl-Johan för en verklig guldgruva för alla filmintresserade.

Kristen i världen

Mitt inlägg Tänker du rösta? har nu fått 49 kommentarer. Det är ett ämne som engagerar och åsikterna är mycket olika. Det har varit ett lärorikt samtal. De olika synsätten har blivit tydliga och det har hjälpt mig att få en tydligare uppfattning. Jag har blivit mer övertygad om att jag ska rösta den 19 september, men jag har inte bestämt vem jag ska rösta på än.

När allt kommer omkring handlar det om förhållandet mellan den kristne och världen. Vi brukar säga att vi ska leva i världen, men inte av världen. Det bygger på att Jesus har sänt oss till världen, men också sagt att vi inte tillhör den. Jag citerar från hans förbön för lärjungarna:

"Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem därför att de inte tillhör världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen, utan att du skall bevara dem för det onda. De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning. Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen, och för deras skull helgar jag mig till ett offer, för att också de skall helgas genom sanningen" (Joh 17:14-19)

Vi är alltså sända till världen och ska leva i den, men vi tillhör inte världen och ska inte älska den (1 Joh 2:15-17) eller vara vän med den (Jak 4:4), även om vi ska älska människorna som lever i den. Men vad innebär detta i praktiken? Det är något som kristna brottats med i snart 2000 år.

En del betonar separation från världen. Vi ska vara annorlunda och visa på ett annat rike och ett annat sätt att leva. Den kristna gemenskapen ska vara ett alternativt samhälle och vittna om Guds rike. Andra betonar identifikation med världen och möjligheten att transformera den. Vi ska vara delaktiga i samhället, engagera oss för att nå ut med evangeliet och förändra världen så att den blir mer som Gud vill. I kyrkohistorien kan man se många exempel på båda dessa förhållningssätt. Båda kan gå till överdrift. En alltför stor betoning på separation kan leda till isolering. Man blir väldigt annorlunda, men tappar kontakten med omgivningen och förlorar förmågan att kommunicera budskapet. Detta har ibland hänt i anabaptistiska grupper och i den svenska frikyrkan. En alltför stor betoning på identifikation kan leda till anpassning och kompromiss. Man tappar bort efterföljelsen och förlorar sin identitet som Guds folk. Saltet förlorar sin sälta och ljuset sin lyskraft. Detta har också hänt många gånger i historien, särskilt i kyrkor som allierat sig med makten.

I debatten om att rösta finns båda dessa tendenser. En del betonar separation och förespråkar att inte rösta. Andra betonar identifikation och förespråkar politiskt engagemang och röstande. Jag skulle vilja betona både separation och identifikation i en kreativ spänning. En sådan kreativ spänning är inte lätt att upprätthålla, men om vi lyckas tror jag den kan skapa transformation. Jag tror på levande och synliga kristna gemenskaper som förändrar individer, samhällen och nationer. Vad tror du?

Dagenartiklar om valet: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8

Dagens Jesusord 7, om att göra fred

Efter en lång paus fortsätter jag nu min serie om vad Jesus har sagt. Hans ord betyder allt för mig. Det är hans ord jag vill leva efter. Jesus sa: "Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner" (Matt 5:9).

Fred är ett centralt begrepp i Nya testamentet Det är lätt att missa för oss som läser en svensk bibel, eftersom hebreiskans shalom och grekiskans eirene översätts omväxlande med frid eller fred beroende på sammanhanget. Då är det bättre med engelskan som översätter med peace som omfattar både frid och fred.

Nästan alla brev i NT har hälsningen nåd och frid/fred till mottagarna. Det kan låta så här: "Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus." (Fil 1:2)

När Jesus föddes sjöng änglarna om fred på jorden: "Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt." (Luk 2:14)

När Petrus talade hemma hos Cornelius sammanfattade han det hela så här: "Detta var ordet som Gud sände till israeliterna med budskapet om fred genom Jesus Kristus - han är allas herre." (Apg 10:36) Evangeliet är inte bara budskapet om nåd, det är också budskapet om frid/fred. Det handlar om frid/fred med Gud (Rom 5:1), frid/fred i relationer mellan människor (Ef 2:13-14, Rom 12:18) och frid/fred på jorden (Jes 2:4).

Jesajas profetia om fred på jorden har ofta inspirerat den kristna församlingen. Den beskriver tillståndet i det kommande Gudsriket. Jesaja skriver: "Han skall döma mellan folken, skipa rätt bland alla folkslag. De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig" (Jes 2:4). I förvissningen om att det en gång ska bli en fullkomlig fred på jorden, ber vi redan nu att Guds rike ska komma och Guds vilja ska ske på jorden, såsom den sker i himlen. Därför är det också naturligt och viktigt att församlingen verkar för fred och rättvisa, och att "vapen görs om till jordbruksredskap". Det är en del av livet i Guds rike.

Faktum är att frid/fred är vår kallelse som kristna. "Gud har kallat er att leva i frid", (1 Kor 7:15). "Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades till som lemmar i en och samma kropp" (Kol 3:15). Det handlar inte om att undvika konflikter, utan om att hantera dem konstruktivt. Att leva i öppna, ärliga relationer och lösa konflikter på ett konstruktivt sätt är att leva i fred.

"Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner", säger Jesus enligt Bibel2000. Översättningen är inte heltäckande. I engelska NIV är översättningen mer korrekt: "Blessed are the peacemakers, for they will be called sons of God" (NIV). Det handlar inte bara om att hålla fred, utan om att skapa fred. Det är när vi hjälper till att lösa konflikter och skapa frid/fred mellan människor och nationer, som vi blir saliga.

För den som vill läsa mer om detta kan jag rekommendera den utmärkta lilla skriften Becoming a Peace Church av Alan och Eleanor Kreider. En mycket utmanande och inspirerande bok om hur man kan leva i och verka för frid/fred i den lokala församlingen. Hela boken, och ett studiematerial baserat på den, kan laddas ner här.

Att avstå våld och stifta fred är också temat för en samtalsdag i Örebro lördagen den 2 oktober. Alla intresserade är välkomna att delta.

Jesus sa: "Saliga de som håller (skapar) fred, de skall kallas Guds söner."

Be a peacemaker!