Lärjungaträningens ABC

Jag fortsätter att testa mina idéer om lärjungaskap och lärjungaträning. Igår skrev jag om lärjungaskap på fem fingrar och idag tänker jag gå vidare med att skissa på en enkel struktur för lärjungaträning. Jag kallar det för lärjungaträningens ABC. Min tanke är att den ska beskriva de fyra (eller fem) viktigaste byggstenarna för att lärjungaträning ska fungera i en lokal församling. Fokus här ligger alltså på strukturer och verktyg.

A - Andligt föräldraskap

Lärjungaträning bygger framför allt på personliga relationer där andliga fäder och mödrar tar sig an människor och investerar av sin tid och sitt engagemang. Ett exempel från Nya testamentet är Paulus som var en andlig far åt Timotheos. Vi behöver utmana kristna att vara andliga fäder och mödrar och våga ta ansvar för nykristna, unga och andra som behöver lärjungaträning och stöd. Ibland fungerar detta spontant och utan särskilda strukturer. Genom åren har jag sett flera goda exempel på andligt föräldraskap i min egen församling och i andra sammanhang.  Det kan också vara bra att skapa strukturer för andligt föräldraskap och det tror jag att vi behöver bli bättre på.

Ett alternativ är att man skapar en struktur där man tränar mentorer som vägleder andra i en personlig lärjungaträning. Genom en sådan struktur får man många att bli andliga föräldrar och alla som vill kan få en mentor för sitt lärjungaskap. Här kan man skapa en struktur där den som har en mentor med tiden även blir mentor åt andra. På så sätt kan lärjungaträning multipliceras, så att alla lärjungar själva gör lärjungar. 

Ett annat alternativ är att använda sig av lite större grupper på 4-6 personer där en person vägleder och investerar i de övriga deltagarna. Fördelen med detta kan vara att det blir en kombination av andligt föräldraskap och den dynamik som uppstår i en grupp. En modell för detta kallas Life on Life Missional Discipleship och presenteras i boken Insourcing av Randy Pope.

B - Bibelstudium och bön

Lärjungaskap är grundat i Bibeln, som är Guds ord. Vi kan inte träna lärjungar utan att ha bibelstudium och bibelundervisning. I missionsbefallningen finns uppdraget att göra lärjungar genom att undervisa om alla de bud som Jesus har gett oss (Matt 28:19-20). Jesus undervisade, förklarade och ställde frågor. Paulus undervisade och skrev brev. Jakob, Petrus och Johannes gjorde detsamma. Av detta kan vi dra slutsatsen att bibelundervisning är en betydelsefull aspekt av att träna lärjungar. Läraren behövs, samtidigt som alla kristna har den helige Ande och kan läsa Bibeln och höra Gud. Alla kan också vara lärare med tiden och vägleda någon annan (se t.ex. Kol 3:16, Heb 5:12). Det behövs en sund balans mellan lärarens roll och den enskildes ansvar.

Lärjungaskap på fem fingrar

I mitt förra inlägg gjorde jag ett försök att skapa en enkel definition av lärjungaskap och bad om respons. Jag har fått många olika synpunkter och förslag och det är jag mycket tacksam för. Med hjälp av all input har jag nu utvecklat min definition.

Jag har valt att hålla isär begreppen lärjungaskap och lärjungaträning. De är förstås nära sammanlänkade men jag ser en poäng i att hålla isär dem. Min definition av lärjungaskap handlar om vad det är att vara lärjunge till Jesus. När jag talar om lärjungaträning handlar det om hur man hjälper människor att växa sitt lärjungaskap.

Så här ser min definition ut nu. Lärjungaskap handlar om att följa Jesus. Det är fem viktiga saker som vi behöver förstå när det gäller lärjungaskap och därför innehåller min definition fem punkter. Dessa kan illustreras på handens fem fingrar.

Tummen står för grunden. Den har kontakt med alla de andra fingrarna. Alla delar i lärjungaskapet måste bygga på grunden. Grunden är evangeliet om Jesus Kristus, hans person, liv, undervisning, död, uppståndelse och himmelsfärd. Det är viktigt att vi förstår att allt börjar med Jesus och det han har gjort för oss. Lärjungaskap bygger inte på vad vi ska göra, utan på vad han har gjort. Han har dött och uppstått för oss och vi blir rättfärdiga och accepterade av Gud genom tron på honom. Om vi inte har grunden rätt kan lärjungaskap bli bara egna ansträngningar, krav och lagiskhet. Då blir det inte bra.

Pekfingret pekar ut målet. Lärjungaskapets mål är att formas till att bli lik Jesus och att bära frukt. Det betyder att våra liv både enskilt och gemensamt ska göra skillnad. Lärjungaskapets mål är också att Guds rike ska bli mer och mer synligt genom den kristna gemenskapen.

En definition av lärjungaskap

Det pratas mycket om lärjungaträning nuförtiden. Det är i och för sig inget nytt. När jag var ung och nykristen på 1970-talet talades det också mycket om lärjungaskap och lärjungaträning och vi gjorde det i praktiken. Det är ett ämne som är ständigt aktuellt. Många verkar vara överens om att det är viktigt att göra lärjungar, men det är inte alltid så tydligt vad vi menar med lärjungaskap eller hur man i praktiken tränar lärjungar. För att råda bot på denna brist har jag börjat skissa på ett enkelt material för lärjungaskap och lärjungaträning. Det är därför jag skriver det här inlägget.

Först och främst behöver jag en definition av vad lärjungaskap är för något. Jag vill hitta en enkel och tydlig definition som får med det viktigaste och samtidigt är lätt att komma ihåg och ge vidare till andra. Jag har en idé som jag nu vill testa och få respons på.

Det här är mitt förslag på en enkel definition av lärjungaskap.

Grunden - Evangeliet om Jesus Kristus (Jesu person, liv, död och uppståndelse).

Kärnan - Gemenskap med Jesus Kristus och hans folk (att älska Gud, varandra och andra)

Vägen - Lydnad för alla de bud som Jesus har gett oss.

Kraften - Den helige Ande ger den kraft och hjälp vi behöver för att vara lärjungar.

Målet - Att bli lik Jesus och bära frukt.

Vad tycker du om detta sätt att beskriva lärjungaskap? Saknas något viktigt? Är det för komplicerat? Kan något tas bort?

Har du en annan definition som du tycker är bättre?

Jag är tacksam för alla synpunkter och tips. Vi behöver hjälpa varandra att uppfylla missionsbefallningen och göra lärjungar.

Uppdatering: Den 8 maj 2017 presenterade jag en ny version av denna definition: Lärjungaskap på fem fingrar.

H3-metoden för bibelsamtal

Jag är med i en husförsamling. Vi träffas varje onsdagskväll i någons hem. En vanlig kväll består av
fika, gemenskap, lovsång, bibelsamtal och bön. Att få ett bibelsamtal att fungera bra och givande är alltid en utmaning. Vi har utvecklat en metod som vi använder. Jag kallar den för H3-metoden.

Vi går igenom en bibelbok i taget och samtalar om ett kapitel i veckan. Vi läste först igenom Johannesevangeliet och nu håller vi på med Apostlagärningarna. Det är en styrka att det är Bibeln vi läser tillsammans och inte någon annan bok. Vi får möta bibelordet direkt och det är lätt för nya att komma in i det. Det kräver inte heller så mycket förberedelser av deltagarna. Så här går det till:

Vi börjar med att läsa hela kapitlet högt tillsammans. Någon har förberett sig för att leda samtalet. De flesta har läst texten i förväg och funderat lite över den.

Ofta börjar samtalsledaren med att säga: "Vad har talat till er när vi har läst den här texten?" Någon tar upp en tanke eller en fråga och sen är samtalet igång. För att hålla rätt fokus i samtalet har vi H3-metoden till hjälp. Vi vill nämligen att bibeltexten varje vecka ska ge oss något för hjärtat, något för huvudet och något för händerna.

Idén med H3 kommer från Niklas Bjernhagen som var ansvarig för församlingens bibelskola för ett par år sedan. Numera är han pastor i Borensbergs baptistförsamling (EFK). Så här skrev Niklas i bibelskolans material för vårterminen 2015.

En Gud för hela livet

I torsdags lyssnade jag till den norske pastorn Egil Svartdahl. Han talade på SAM:s fortbildning för pastorer på Mullsjö folkhögskola. Ämnet var att skicka vidare till nästa generation och han tog upp en del av det han skrivit om i sin bok Ge det vidare - En församling för alla generationer. Det var en mycket bra och innehållsrik dag med många utmaningar, speciellt till oss äldre ledare. Jag rekommenderar dig att läsa boken!

Egil började med att betona att Gud är en Gud för alla generationer och att han är en Gud för hela livet. Bland annat läste han Psalm 71 i Psaltaren och den har jag levt på sen i torsdags. Här är några verser som talat till mig speciellt:

Du är mitt hopp, o Herre, min Gud,
min trygghet ända från min ungdom.
Från min första stund har du varit mitt stöd,
från moderlivet min styrka,
jag sjunger ständigt ditt lov. (5-6)

Stöt inte bort mig på min ålderdom,
överge mig inte när krafterna sviker. (9)

Gud, från min ungdom har du fostrat mig, 
och ännu förkunnar jag dina under. 
Överge mig inte, o Gud, 
när jag är gammal och mitt hår har grånat,
låt mig förkunna din kraft för nya släkten. (17-18)

Vapenfri tjänst i Kållered

För 40 år sedan var jag 18 år. Det var allmän värnplikt i Sverige och på den tiden blev alla unga män inkallade att göra lumpen. Det fanns i stort sett inga undantag. Alla skulle ta sin plats i det militära försvaret. Det gick att söka vapenfri tjänst, men för att få det var man tvungen att bevisa att man hade en allvarlig personlig övertygelse och skulle få djup samvetsnöd ifall man dödade någon. Den här veckan är det exakt 40 år sedan jag skickade in min ansökan. Så här såg den ut (namn och personnummer är överstruket eftersom bilden ligger på hemsidan vägra döda):

Det var inte så enkelt att få ansökan godkänd. Jag blev kallad till en intervju med en psykolog som skulle bedöma min övertygelse och min samvetsnöd. Intervjun tog två timmar och frågorna var många och svåra. Frågorna handlade om min barndom, mina föräldrar, min tro, mina intressen, mitt engagemang, min personlighet och till slut kom också frågorna om hur jag skulle agera i olika situationer. Skulle jag bruka våld för att försvara mig själv, för att stoppa en terrorist, för att sätta stopp för Hitler eller för att krossa apartheid i Sydafrika? Hur såg jag på att försvara landet mot invasion?

Bokpresentation: Nya sätt att vara kyrka

Häromveckan talade jag på en dag för församlingsledare och hade ett seminarium om nya sätt att vara kyrka. Då använde jag bland annat tankar från den bok jag vill tipsa om idag.

Jag har tidigare skrivit (här) om att jag har fått mycket inspiration från Fresh Expressions of Church i England. Sen en tid tillbaka lanseras Fresh Expressions i Sverige under devisen "Nya sätt att vara kyrka". Projektledare i Sverige är Björn Gusmark och Tin Mörk och hittills är det främst inom EFS och Svenska kyrkan som "Nya sätt" har fått fäste. På sikt hoppas man dock att det ska bli mer ekumeniskt, precis som det är i England. Som jag tidigare har skrivit tror jag att frikyrkorna har mycket att lära av Fresh Expressions när det gäller församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka.

Därför är det en stor glädje att presentera Björn Gusmarks nya bok i ämnet. Den har fått titeln Nya sätt att vara kyrka och är en utmärkt och kortfattad presentation av grundtankarna inom Fresh Expressions för en svensk publik.

En stor fördel med den här boken är att den är på bara 60 sidor. Den är lättläst och kan spridas till många. Jag blir imponerad av att Gusmark lyckas med att säga så mycket på så få sidor.

Boken är indelad i tre delar med rubrikerna Vad? Varför? och Hur? Den första delen förklarar vad "Nya sätt" handlar om och vad som kännetecknar nya sätt att vara kyrka. Det finns fem tydliga kännetecken för att en gemenskap ska kunna räknas in i Nya sätt: