Lärjungaskap på fem fingrar

I mitt förra inlägg gjorde jag ett försök att skapa en enkel definition av lärjungaskap och bad om respons. Jag har fått många olika synpunkter och förslag och det är jag mycket tacksam för. Med hjälp av all input har jag nu utvecklat min definition.

Jag har valt att hålla isär begreppen lärjungaskap och lärjungaträning. De är förstås nära sammanlänkade men jag ser en poäng i att hålla isär dem. Min definition av lärjungaskap handlar om vad det är att vara lärjunge till Jesus. När jag talar om lärjungaträning handlar det om hur man hjälper människor att växa sitt lärjungaskap.

Så här ser min definition ut nu. Lärjungaskap handlar om att följa Jesus. Det är fem viktiga saker som vi behöver förstå när det gäller lärjungaskap och därför innehåller min definition fem punkter. Dessa kan illustreras på handens fem fingrar.

Tummen står för grunden. Den har kontakt med alla de andra fingrarna. Alla delar i lärjungaskapet måste bygga på grunden. Grunden är evangeliet om Jesus Kristus, hans person, liv, undervisning, död, uppståndelse och himmelsfärd. Det är viktigt att vi förstår att allt börjar med Jesus och det han har gjort för oss. Lärjungaskap bygger inte på vad vi ska göra, utan på vad han har gjort. Han har dött och uppstått för oss och vi blir rättfärdiga och accepterade av Gud genom tron på honom. Om vi inte har grunden rätt kan lärjungaskap bli bara egna ansträngningar, krav och lagiskhet. Då blir det inte bra.

Pekfingret pekar ut målet. Lärjungaskapets mål är att formas till att bli lik Jesus och att bära frukt. Det betyder att våra liv både enskilt och gemensamt ska göra skillnad. Lärjungaskapets mål är också att Guds rike ska bli mer och mer synligt genom den kristna gemenskapen.


Långfingret visar på kärnan. Eftersom långfingret sitter i mitten av handen får det illustrera det som är kärnan i lärjungaskapet. Kärnan är gemenskap med Jesus Kristus och hans folk, församlingen. Det handlar i kärnan om kärlek och relationer, om att älska Gud, varandra och andra. Det finns en viktig poäng med att betona den kristna gemenskapens roll i lärjungaskapet så att det inte uppfattas som ett soloprojekt med bara jag och Jesus.

Ringfingret påminner om den helige Andes kraft. Vi kan inte vara lärjungar i vår egen kraft. Vi behöver den helige Ande. När vi blir födda på nytt kommer den helige Ande in i våra liv och förändrar oss från insidan. När vi blir uppfyllda med Anden får vi kraft att tjäna Gud. Andens frukt formar vår karaktär och Andens gåvor ger oss nya möjligheter. Anden är dessutom ett tecken på att vi tillhör Gud och en garanti för att vi en gång i framtiden ska bli helt befriade och upprättade. Därför passar det bra att det är ringfingret som får påminna om Anden.

Lillfingret talar om att gå lydnadens väg. Lärjungaskap handlar om lydnad. Jesus säger i missionsbefallningen att vi gör lärjungar genom att lära dem att hålla alla de bud som han har gett oss. Det går därför inte att tala definiera lärjungaskap utan att tala om lydnad. "Om ni älskar mig, kommer ni att hålla mina bud", sa Jesus i Joh 14:15. Men lydnaden får illustreras av det minsta fingret, eftersom det alltid finns risker när lydnad betonas för mycket. Det är lätt att hamna i lagiskhet, kontroll och prestationstänkande.

Det har är alltså min nya uppdaterade definition av lärjungaskap. Vad tänker ni om den? Jag vill fortfarande ha respons och synpunkter.

Uppdatering: Här fortsätter jag med att skriva om Lärjungaträningens ABC.