Funktionella strukturer i församlingen

Nu har vi genomfört den tredje tvådagarskursen om församlingsplantering. Det var sexton deltagare från olika delar av landet (Stockholm, Östergötland, Västkusten, Småland, Skåne och Blekinge), som kom till Mariannelunds folkhögskola. Den här gången handlade det om funktionella strukturer i nya och gamla församlingar. Hur ska församlingslivet organiseras för att församlingar ska fungera och växa på ett bra sätt?

Jag startade kursen med en introduktion om att församlingens strukturer ska vara bibliska, funktionella och missionella. Sen tillämpade vi detta genom att diskutera olika ämnesområden. Mest fokus blev det på frågorna om medlemskap, ledarskap och juridisk organisationsform. Jag tycker att det var mycket spännande och intressant. Det finns många olika sätt att tänka och handla på dessa områden. Här följer några korta glimtar från kursen.

En del nya församlingar väljer att vara enkla och organiska utan att ha en juridisk organisation. Detta är enkelt och flexibelt och attraktivt för många i vår tid, men kan också skapa vissa praktiska problem.

Församlingen är i grunden en levande organism och inte en organisation. Många nya församlingar väljer ändå att skapa någon form av juridisk organisation för att lättare kunna hantera pengar och andra administrativa frågor i samhället. Detta är nödvändigt om man tex vill samla in pengar, hyra eller äga lokal, anställa medarbetare mm. Då kan man välja att vara en förening, en stiftelse eller ett trossamfund (en ny möjlighet sen år 2000). Några nya församlingar har en mindre ideell förening inom församlingen, som sköter ekonomi och administration. Ett exempel på det sistnämnda är Tjugofyrakyrkan i Flemingsberg, som Dagen skrev om häromdagen. Pastorsparet Nicklas och Lydia Mörling gick vår distansutbildning i församlingsplantering för två år sedan när de började arbetet med Tjugofyrakyrkan.

En tredje möjlighet är att plantera enkla organiska församlingar som kopplar till en församling med juridisk organisation. Då kan den nya församlingen fortfarande ha friheten och flexibiliteten, men ändå få administrativt stöd ifall den behöver. Vi såg flera spännande missionella möjligheter i detta tredje alternativ.

Vi tog också upp olika sätt att definiera medlemskapet i en församling. Ska det finnas ett tydligt medlemskap eller ska trösklarna vara låga och gränserna osynliga. Vi var överens om att gemenskapen ska vara öppen, samtidigt som kallelsen till efterföljelse måste vara tydlig. Vi diskuterade flera olika sätt att få detta att fungera i praktiken. Jag gav också en översikt över de fem olika huvudalternativ som används idag i de svenska frikyrkorna. Jag har tidigare skivit om att Pingst utreder medlemskapet. Nu finns hela det teologiska underlaget för utredningen på nätet. Ladda ner det här.

På lördagsförmiddagen undervisade min kollega Otto Rimås om utrustande ledarskap. På ett intressant sätt bearbetade han de olika frågorna om ledarskap; teamledarskap eller enmansledarskap, maktledarskap eller tillsammansledarskap, situational leadership, bibliska principer och kulturell anpassning i ledarskapet m.m. Diskussionerna var spännande och stundtals heta. Vi växer när vi slipas mot varandra.

Den fjärde (och sista detta läsår) kortkursen om församlingsbygge och församlingsplantering handlar om teamledarskap och konflikthantering. Det är mycket viktiga ämnen för alla ledare. Kursen är den 13-14 maj i Mariannelund. Du är välkommen! Mer information finns här.