En enda kyrka

De senaste dagarna har det varit mycket rapporterande om att påven har meddelat att han ska lämna sitt ämbete den 28 februari. Dagen har rapporterat och kommenterat här (1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10). För ett par veckor sedan kunde vi också läsa om pingstpastorn som blivit katolik. Det är förresten uppseendeväckande att påven så tydligt ber till Maria i sitt avskedstal.

Den katolska kyrkan fascinerar, attraherar och provocerar. Många med en frikyrklig bakgrund störs av den stora uppdelningen inom den protestantiska och frikyrkliga kyrkofamiljen och attraheras av den katolska kyrkans organisatoriska enhet under påvens ledarskap. Detta är något som Martin Ekenvärn framhåller när han förklarar varför han lämnat pingströrelsen och blivit katolik. Därför vill jag passa på och ge en baptistisk och frikyrklig syn på kyrkans enhet och jag tar min utgångspunkt i den nicenska trosbekännelsen formulering.

Den nicenska trosbekännelsen fick sin slutliga form i Konstantinopel 381 e.Kr och omfattas i princip av alla kristna kyrkor. Den säger att vi tror på: "en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka". Vad menas med det? Det här är mitt svar på den frågan.

En enda
Det finns bara en enda kyrka i världen, och det är Kristi kyrka. Alla sanna kristna är medlemmar i den kyrkan. Om man har en levande tro på Jesus Kristus och är född på nytt, så har man fått den helige Ande i sitt hjärta och då tillhör man Kristus och hans kyrka (Rom 8:9). Det finns bara en kyrka. Denna enda kyrka består också av miljontals av lokala gemenskaper och varje sann kristen bör också tillhöra en sådan. Vi kristna är redan ett. Vi har samme fader, samme Herre och frälsare och samma Ande. Paulus uttrycker denna enhet i Efesierbrevets fjärde kapitel: "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda Ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader..." (Ef 4:3-6a).

Helig
Att kyrkan är helig betyder att den tillhör Gud och är avskild från synden och världen för tjäna honom. Kyrkan är helig genom sin gemenskap med Kristus, men den är också kallad att vara helig i sitt sätt att leva. Så här skriver Petrus: "Lev ett alltigenom heligt liv, liksom han som har kallat er är helig. Det står ju skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag är helig" (1 Petr 1:15-17) och Paulus instämmer när han hälsar till församlingen i Korinth och skriver: "till Guds församling i Korinth, till dem som helgats genom Kristus Jesus och kallats att vara heliga tillsammans med alla dem på varje plats som åkallar vår herre Jesu Kristi namn, deras och vår herre" (1 Kor 1:2). Det är denna helighet Jesus syftar på när han säger till lärjungarna att de är världens ljus och jordens salt (vad det betyder har jag skrivit om här).

Allmännelig
Allmännelig kan också översättas universell eller katolsk. Det handlar om att kyrkan är till för alla och omfattar alla troende från hela världen och från alla folk. Som frikyrkoteolog talar jag om både den universella församlingen och den lokala församlingen. Den universella församlingen består av alla sanna kristna i hela världen och är en enda. Den lokala församlingen är en gemenskap av lärjungar som samlas, missionerar och delar livet med varandra på en specifik plats. Det är viktigt att vara med i en lokal gemenskap av lärjungar och det är viktigt att den lokala församlingen står i gemenskap med andra församlingar i ett ömsesidigt ansvar. I de två texter där Jesus nämner kyrkan/församlingen ser vi dessa två aspekter. I Matt 16:18 handlar det i första hand om den universella församlingen och i Matt 18:15-20 handlar det om en lokal gemenskap.

Apostolisk
Till sist är kyrkan också apostolisk. Det betyder att den är grundad på apostlarnas undervisning och vittnesbörd. Om den första församlingen i Jerusalem skriver Lukas att den "deltog troget i apostlarnas undervisning" (Apg 2:42). Vi har apostlarnas undervisning i Nya testamentets böcker. Om kyrkan ska kunna kallas apostolisk måste den hålla fast vid Nya testamentets lära och liv. Som baptistisk teolog tror jag inte att det apostoliska består i ett biskopsämbete eller påveämbete som går tillbaka genom historien i någon form av apostolisk succession, utan jag menar att det apostoliska ligger i att församlingen och dess ledarskap ställer sig under apostlarnas (Nya testamentets) undervisning och deltar i det missionsuppdrag som Jesus gav apostlarna, när han sa till dem "Som Fadern har sänt mig sänder jag er (Joh 20:21).

Som jag ser det är kyrkan redan ett. Det är inte ens önskvärt att samla hela kyrkan i en organisation under en ledare. Vi är redan samlade i en och samma tro under Kristus, som är huvudet för kroppen. Naturligtvis är det beklagligt och tragiskt med splittringar och onödig organisatorisk uppdelning. Men det är egentligen inget stort problem att den universella kyrkan består av många olika rörelser och organisationer, så länge vi samarbetar under Kristi herravälde och på Nya testamentets grund. Både lokalt, nationellt och internationellt bör den kristna enheten demonstreras genom gemenskap, mission och ömsesidig respekt. Men kyrkans enhet är i första hand andlig och organisk under Kristus, och inte institutionell och organisatorisk.

Låt oss följa Paulus uppmaning till sin andlige son Timotheos: "Sök istället rättfärdighet, tro, kärlek och frid/fred tillsammans med dem som åkallar Herren med ett rent hjärta" (2 Tim 2:22). Det är den sanna grunden för kristen enhet.

Detta tror jag är en baptistisk och frikyrklig syn på kyrkans enhet. Vad tror du?