Den gångna helgen var jag med på den återkommande pionjärkonferensen som arrangeras av det ekumeniska församlingsgrundande nätverket i Sverige. Den här gången hette konferensen Pionjär 14 och var i Ryttargårdskyrkan i Linköping. Det var uppmuntrande att träffa pionjärer från hela landet och från många olika sammanhang. Tyvärr var det inte mer än knappt hundra deltagare på konferensen. Församlingsplantering är fortfarande ingen stor grej i Sverige. Men vi som var där fick god undervisning och mycket inspiration.
Richard Hultmar inledde med att beskriva situationen i Sverige och likna den vid Paulus situation i Efesus, som han beskriver den i 1 Kor 16:8-9: "Jag blir kvar i Efesos fram till pingst. Här står dörren på vid gavel för mig: det är gott om uppgifter och motståndarna är många." På ytan ser det mörkt ut i Sverige och vi möter mycket motstånd, men titta på baksidan. Där finns en öppen dörr. "Bakdörren står på glänt", var Richards budskap.
Magnus och Maria Alphonce fick hoppa in som ersättare för Thomas Rake, som lämnat återbud på grund av sjukdom. De delade sina erfarenheter från församlingsplantering i Mongoliet och Mellanöstern. Under sina tio år i Mongoliet fick de vara med och se en snabbt växande församlingsrörelse ta form och under tio år i Mellanöstern såg de knappt några synliga resultat. Deras budskap handlade om att oavsett om man står i en väckelse eller knappt ser resultat, handlar uppdraget om att göra lärjungar. Församlingsgrundande är identiskt med lärjungagörande. Lärjungar görs alltid i grupp. Min reflektion blev att det andliga klimatet varierar mycket från land till land och att man måste förstå den plats där man arbetar och anpassa strategin därefter. Sverige är inte lika öppet som Mongoliet och troligen inte lika tufft som Mellanöstern.
På fredagskvällen talade evangelisten Rickard Lundgren från Gå ut mission om att bryta ny mark och vinna människor. Han utgick från Jer 4:3 och utmanade oss att vara frimodiga att gå till nya platser och nya människor och pröva nya metoder och nya strategier. Det är dags att bryta ny mark helt enkelt.
På lördagen var det Ian Nicholson från England som var huvudtalare. Han jobbar med bönerörelsen 24-7 och talade om kombinationen bön och församlingsplantering. Internationellt är 24-7:rörelsen en missionsrörelse och Ian delade erfarenheter från bönerum, mission och kommuniteter i hela Europa. Hans undervisning var mycket uppskattad. FG-nätverket har en stark betoning på strategisk bön i pionjärarbetet och därför var det angeläget att ha med en böneledare på konferensen. 24-7 bön har varit på tillbakagång i Sverige en tid, men det finns tecken på att det kan komma igång igen. Låt oss hoppas att så blir fallet.
På lördagskvällen predikade Ewa-Marie Kihlagård från Frälsningsarmén om vikten av att komma i rörelse. Hon talade om att rörelsen måste gå i två riktningar; mot Jesus och mot sökarna.
Konferensen avslutades med gudstjänst tillsammans med hela församlingen i Ryttargårdskyrkan. Församlingens pastor Eleonore Gustafsson predikade om kallelsen. Ett av skälen till att konferensen hölls i Ryttargårdskyrkan är att denna stora församling med mer än tusen medlemmar gjort församlingsplantering till en viktig angelägenhet. Tidigare i år har man knoppat av Nygårdskyrkan i det mångkulturella bostadsområdet Skäggetorp och nu tar man initiativ till en ny plantering i Berga i Linköping. Eleonore predikade utmanande om att vi alla är kallade att vara med i en församling och att sprida ut oss till nya platser. Hon berättade hur Gud har kallat henne att lämna sin pastorstjänst och istället bli församlingsplanterare i Berga. Lyssna gärna på hennes predikan den 9/11. Den går att ladda ner här. Det är verkligen uppmuntrande att en ledande pastor i en stor församling bryter upp och blir pionjär. Eleonore är en förebild och jag hoppas att fler pastorer följer hennes exempel.
Men det är förstås viktigt att det är Gud som kallar och Anden som leder. Man kan inte bara gå på egna idéer. Richard Hultmar började konferensen med att betona vikten av Guds kallelse och Andens ledning, och det var samma tema när Eleonore avslutade den. Det får bli en av de saker jag tar med mig. Vi behöver verkligen ännu tydligare Andens ledning i vårt pionjärarbete inom Alliansmissionen. Det var så det var i Apostlagärningarna och det är så det ska vara nu. Låt oss be och lyssna så att vi inte missar hans kallelse. Vill du vara med?
Det var många glada och inspirerade pionjärer som åkte hem från Linköping för att fortsätta sitt viktiga arbete i Sverige. Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd (Luk 10:2).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar