Jag och Kerstin flyttade till Råslätt i augusti 1979. Tillsammans med några vänner startade vi en kristen gemenskap och efter ett par år föddes tanken att vi skulle plantera en församling. Naturligtvis ställde vi oss frågan: Hur ska församlingen se ut för att kunna fungera, växa och nå ut till människor i vår tid? När vi sökte svar på den frågan fick vi god hjälp av boken Sharpening the focus of the Church av Gene Getz. Bokens budskap är att om vi ska förstå hur vi ska bygga församlingen i vår tid, måste vi se den genom tre linser. Det var just bilden med de tre linserna som var till stor hjälp för oss och jag tycker fortfarande att den håller.
Den första linsen: Bibeln
Församlingen ska byggas efter mönsterbilden i Nya testamentet. Det har varit en grundtanke i frikyrkans historia. Det betyder inte att vi måste göra på precis samma sätt som den första församlingen gjorde i alla avseenden. Man måste kunna skilja på form och princip. När vi studerar Nya testamentets böcker för att finna mönsterbilden är det principerna vi letar efter, inte formerna. Men de bibliska principerna är livsviktiga. Bibeln är Guds ord och därför den högsta auktoriteten när det gäller församlingens liv och funktion. Bibeln är den första och viktigaste linsen.
Den andra linsen: Historien
Men man kan inte gå från Nya testamentet direkt till vår tid. Vi är inte de första kristna. Det finns en 2000-årig historia av lärjungar och församlingar som strävat efter att följa Jesus och vi kan lära oss mycket av den historien. Det finns många goda exempel som kan inspirera och utmana. Det finns misstag vi kan lära oss av. Kyrkohistorien kan ge oss mycket hjälp när det gäller att bygga församlingar i vår tid. Vi fick mycket inspiration från kyrkohistorien när vi planterade på Råslätt och det började med att jag läste The Pilgrim Church av E.H. Broadbent. Det är en enastående bok om kyrkans historia, skriven 1935.
Den tredje linsen: Kulturen
Men det räcker inte att se församlingen genom Bibeln och historien. Den måste också vara relevant i sin egen kultur. Det är det som kallas kontextualisering. Men här finns det ett problem. Församlingen ska ju också vara en motkultur och visa på ett alternativt sätt att leva. "Anpassa er inte till denna världen" skriver Paulus. En församling i Sverige måste kännas svensk, men den måste samtidigt ta avstånd från många av de värderingar som finns i den svenska kulturen. Här behövs vishet för att kunna avgöra hur vi ska anknyta till kulturen och hur vi ska skilja oss från den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar