Ett återkommande problem i mission och församlingsplantering är maktbalansen mellan centrum och periferi. Hur mycket frihet kan missionärerna på missionsfältet ha och och mycket kontroll behöver samfundet ha? Hur mycket frihet kan en pionjär eller församlingsplanterare ha i ett nytt arbete och hur mycket kontroll ska moderförsamlingen ha? Samma problem kan finnas i församlingsverksamheten. Hur mycket kontroll behöver församlingsledningen ha och hur stor frihet kan man ge dem som leder olika verksamheter? Jag tror att många känner igen problemet. Som central ledare kan det vara svårt att släppa kontrollen, och som pionjär kan det vara frustrerande att inte ha frihet att göra det som man tror är det bästa för arbetet. Jag har varit på båda sidorna.
När vi var i Sheffield förra veckan fick vi se ett konstruktivt sätt att hantera den här spänningen. De hade ett uttryck som upprepades hela tiden: Low control - High accountability. Och vad vi kunde se var det verkligen något som präglade hela sammanhanget. Den som fick en vision om att starta något nytt för att nå nya människor fick uppbackning och stöd och stor frihet att själv forma arbetet. Samtidigt var de ansvariga tillbaka inför församlingen som sände ut dem och dess ledare. Alla ansvariga ledare samlades regelbundet i ledargrupper (huddles) där de fick coachning. Ingen fick köra sitt eget race. Låg kontroll - hög ansvarighet. Jag tycker att det uttrycker en bra balans.
Båda sidorna är viktiga. Samfundsledningar eller församlingsledningar som vill ha kontroll på allt kan kväva pionjärerna och entreprenörerna. Nytänkande och kreativitet motarbetas och risktagande uppmuntras inte. Hur många pionjärer har inte känt sig stoppade av oförstående styrelser? I värsta fall blir kontrollbehovet ett verktyg för att hindra den helige Andes ledning. "Där Herrens Ande är där är frihet", skriver Paulus (2 Kor 3:17) och det borde gälla även för pionjärer.
Jag har också stött på pionjärer som inte vill vara ansvariga inför någon. "Jag är bara ansvarig inför Jesus. Det är han som leder mig", har jag hört sägas. Man vill inte ha en moderförsamling, inte vara med i ett samfund och inte ha någon mentor att vara ansvarig inför. Med den inställningen går det sällan bra. Den som inte kan underordna sig ett sammanhang är inte lämplig som ledare. Den som inte vill vara ansvarig inför någon, riskerar att äventyra både sitt liv och sin vision. "Lyssna till era ledare, och foga er efter dem", skriver Hebreerbrevets författare (Heb 13:17).
Det är viktigt med balans och det här uttrycket tycker jag skapar en god balans i det här spänningsfältet. Jag tänker i fortsättningen jobba efter devisen Låg kontroll - Hög ansvarighet.
Hur tänker du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar