fredag 8 oktober 2010

Dramatiskt avslöjande i Rumänien

Idag berättar Dagen om ett historiskt avslöjande i Rumänien. Den unge pingstpastorn Vasilica Croitor har i flera år forskat i den rumänska säkerhetspolisen Securitates arkiv. Resultatet av forskningen publicerades i en bok i augusti i år. Översatt till svenska är boktiteln: "Försonas med våra minnen - den rumänska pingströrelsen under kommunistperioden". Boken har orsakat ett jordskred i den rumänska pingströrelsen. Den avslöjar nämligen hur den kommunistiska regimen infiltrerade och kontrollerade rörelsen och dess församlingar. Informatörer och angivare fanns på alla nivåer i samfundet.

Mariannelunds folkhögskola har många kontakter i Rumänien och jag fick höra om detta när min lärarkollega Otto Rimås kom hem från ett besök i landet tidigare i veckan. Otto och hans fru Lena har ett mångårigt engagemang i Rumänien. De kommenterar Dagens artikel så här:

Vasilica har skrivit modern kyrkohistoria med sin bok. Han har gett ett unikt bidrag till vår förståelse av kommunismens karaktär och en totalitär regims inflytande över ett helt folk. Alla de tusentals berörda evangeliska kristna i Rumänien har plötsligt fått ett redskap att förstå vad som har hänt. Det de har anat och förstått men inte vetat under alla år är nu blottlagt och bekräftat.

Hans forskning är också en guldgruva för alla oss som har befunnit oss utanför, långt borta på den fria sidan om järnridån under alla år av förtryck i öst. Nu får vi också hjälp att förstå.

Vasilica har tagit en röntgenbild av den rumänska underrättelsetjänstens dolda men osannolikt effektiva verksamhet att förstöra den kristna församlingen inifrån.
Han klargör på ett odiskutabelt sätt med arkivmaterialet, och sin klarsynta analys, vilka arbetsmetoder Securitate använde för att infiltrera kyrkan – och hur de kunde lyckas så väl.

Vasilicas forskning är den första i hela östblocket som har skett inifrån den egna rörelsen med en kritisk analys av vad som skedde och hur det var möjligt att det skedde. Han har fått unikt tillträde till tidigare hemligstämplat material i Securitates arkiv och han har valt att visa öppet vad han har hittat. Hans bok bygger på autentiska dokument som inte går att bortförklara.

Bokens innehåll är i högsta grad relevant också för vår egen tid, med tanke på de stater runt omkring oss där liknande kontroll och förtryck av oliktänkande just nu äger rum inför våra ögon. Vi har trossyskon som lever under liknande förhållanden idag.

Det arkivmaterialet visar, är ovärderligt för förståelsen av den kommunistiska tiden, men också av den svåra period vi nu går igenom i Europa, det post-kommunistiska traumat. Alla tidigare kommunistiska länder befinner sig nu i en mycket kritisk period, på många plan. Arvet efter kommunismen är tungt och svårt.

Det finns bara en väg att gå inför framtiden: öppenhet, genomlysning och försoning. Det går inte att dölja eller förneka detta arv från det förflutna. Om ingen uppgörelse med vad som hände äger rum kommer detta onda arv att hänga som ett hotfullt moln över de rumänska evangeliska församlingarna. Det kommer att bli mycket smärtsamt för alla inblandade. Men det måste göras.

Vasilica är värd allt vårt stöd. Det han gör är mycket modigt, och han möts av både massivt stöd och hårt förkastande, från de mest oväntade håll. Men han har öppnat en dammlucka som inte kan stängas. Han behöver verkligen backas upp både inhemskt och internationellt, på alla tänkbara sätt.

Länk till Vasilica Croitors blogg finns här.

Lena och Otto Rimås, Mariannelund

Missa inte heller diskussionen på Anders Gustafssons utrikesblogg.

torsdag 7 oktober 2010

Michael Frost till Stockholm

Det är med stor glädje jag kan berätta att australiensaren Michael Frost kommer till Stockholm i januari. Han gör en resa i Europa och besöker Norge, Tyskland och Sverige och det blir alltså några dagar i Stockholm.

Han kommer att tala på en pionjärkonferens med temat: En missionell kyrka i ett efterkristet Sverige. Konferensen äger rum den 14-15 januari på Kår 393, Södermannagatan 44, Stockholm. Arrangör för konferensen är det församlingsgrundande nätverket i Sverige. Jag är med i arbetsgruppen som förbereder det hela.

Michael Frost är författare till bland annat The Shaping of Things to Come, Exiles och ReJesus. Han har även grundat församlingen Small Boat Big Sea och är direktor för Tinsley Institutet vid Morling College.

Mer information om konferensen hittar du här. Jag hoppas verkligen att många av er kan vara med vid detta tillfälle. Vi behöver missionella församlingar i Sverige.

lördag 2 oktober 2010

Neil Cole på video från Oslo

Neil Cole var i Oslo och undervisade i våras. Allt spelades in och här kan du se honom och lyssna till hans undervisning. Jag har tidigare skrivit om Neil Cole och hans böcker i flera inlägg (här, här och här).


Att lyssna på honom här kan vara ett bra komplement till att läsa hans böcker. Föredrag nr 2 handlar om lärjungaträning genom lärjungagrupper (Life transformation groups, livsförvandlingsgrupper).

Uppgradering: Church 3.0

Den gångna veckan har jag läst Neil Coles senaste bok. Den heter Church 3.0 - upgrades for the future church och är bland det bästa och mest utmanande jag läst på länge när det gäller framtidens (och nutidens) kyrka. Sverigebekante Francis Chan skriver i förordet att varje pastor skulle ha nytta av att läsa Church 3.0. Jag kan inte annat än instämma.

Bokens grundtanke är att kyrkan behöver uppgraderas för att möta utmaningarna i vår tid. Fornkyrkan i dess olika varianter kallar Neil Cole för Church 1.0. Det som kom sen är olika typer av Church 2.0 och den präglas av anställda präster och pastorer, gudstjänster, kyrkobyggnader, program, institutioner och organsiation. Cole menar vidare att det nu i hela världen växer fram en ny rörelse med ett nytt sätt att vara kyrka. Det är detta han kallar för Church 3.0. Det liknar mer kyrkan i det första århundradet, men är anpassat för vår tid. Boken visar vad detta innebär.

Neil Cole representerar det som brukar kallas Organic Church eller Simple Church och han är en av de bästa och internationellt mest erkända företrädarna för detta. Han har tidigare erfarenhet från mer traditionellt församlingsarbete och har sedan 1998 arbetat med församlingsplantering av organiska församlingar i Long Beach i Los Angeles. Detta arbete har varit mycket framgångsrikt och gett upphov till en snabbt växande rörelse av nya organiska församlingar i USA och många andra länder. Man kan läsa mer om denna rörelse här: CMA. Neil Cole har berättat om detta i sin tidigare bok Organic Church och den nya boken bygger på hans erfarenheter från detta arbete.

I Church 3.0 svarar Neil Cole på alla de frågor och invändningar som brukar komma upp när man pratar om enkla organiska församlingar. Har ni aldrig några stora gudstjänster? Hur gör ni med barnen? Hur skyddar ni er mot villoläror? Hur gör ni med dop och nattvard? Samlar ni in pengar? Kan man klara sig helt utan anställda och utbildade ledare? Hur ser församlingsstrukturen ut och hur fungerar ledarskapet? Neil Cole svarar på frågorna på ett mycket intressant sätt. Han gör det utifrån Bibeln och utifrån sin egen erfarenhet. Man blir ofta förvånad och får all anledning att ompröva traditionella föreställningar. Neil Cole kan verkligen utmana. Det bästa i boken är den stora bibelförankringen och den stora tron på Guds förmåga att själv ta ansvar för och leda sin kyrka. Neil Cole får även mig att upptäcka nya samband och nya perspektiv i Nya testamentet och jag inser hur ofta min egen bibelläsning är färgad av den tradition jag står i.

Alla som älskar församlingen och dess uppdrag bör läsa Church 3.0.

Häromdagen ställde tidningen Dagen frågan om man kan vara kristen utan att vara med i en församling. Artiklarna avslöjade att det ofta handlar om ifall man ska "gå i kyrkan" och "fira gudstjänst". Neil Cole talar om ett sätt att vara församling utan att "gå i kyrkan" och utan att "fira gudstjänst" varje vecka. Jag måste erkänna att det tilltalar mig. Det är dags för uppgradering till Church 3.0!

söndag 26 september 2010

Lärjungagrupper i Markuskyrkan

Igår publicerade jag en text om Livsförvandlingsgrupper enligt Neil Cole. Idag kan jag berätta att den nystartade Markuskyrkan i Helsingborg arbetar med detta redskap. Där kallas grupperna för Lärjungagrupper. Rickard Cruz berättar om hur det fungerar i tre korta undervisningspass som kan laddas ner här:

Lärjungagrupp del 1 handlar om att bekänna synder för varandra.

Lärjungagrupp del 2 handlar om att läsa Bibeln tillsammans.

Lärjungagrupp del 3 handlar om att be tillsammans.

lördag 25 september 2010

Livsförvandlande grupper (LFG) enligt Neil Cole

Neil Cole beskriver i flera av sina böcker hur man tränar lärjungar genom LivsFörvandlingsGrupper (Life Transformation Groups). Ett par av böckerna som tar upp detta är Search and Rescue och Organic Church. Mathias Jonsson har på sin blogg Längtan efter ett enkelt församlingsliv presenterat Neil Coles modell. Här publicerar jag Mathias text (orginalet finns här)

Livsförvandlande grupper (LFG) enligt Neil Cole

Nedan är i stora drag hämtat och översatt från en broschyr om Life Transformation Groups som Neil Cole har givit ut. Jag har översatt och försökt att sammafatta detta kraftfulla verktyg.

”Järn skärper järn, så skärper den ena människan den andre” Ords 27:17

Vad är en LivsFörvandlingsGrupp?

En LFG är ett enkelt men kraftfullt sätt att växa till i sitt andliga liv. Det handlar om att inte stanna vid att enbart vara en troende utan att dessutom bli en lärjunge. En lärjunge som lär sig att ta till sig Ordet och att dela livet med andra. Det är för människor som behöver Jesus till att förvandla sina liv från insidan och ut. Det är ett enkelt verktyg för tillväxt som uppmuntrar och stöder människor i att följa Jesus genom att ge bränsle åt inre motivation hellre än att utöva någon yttre press och anordna aktiviteter. Detta verktyg möjliggör för den vanlige kristne att utföra det alltför ovanliga arbetet av att nyskapa eller träna andliga lärjungar som i sin tur kan träna andra.

Här följer en enkel översikt av vad en LFG är:

  • En LFG träffas en gång i veckan under ungefär en timme.

  • LFG’er är grupper på två eller tre (när en fjärde kommer med innebär det början av en andra grupp och multipliceringen har börjat).

  • Grupperna är inte blandade, utan kvinnor och män möts separat.

  • Det finns ingen undervisningsplan eller liknande involverad.

  • Det finns ingen ledare i gruppen.

  • Endast tre saker ska bli utfört i en LFG:
    1. Synd bekänns i ömsesidigt ansvar mot varandra
    2. Man läser skriften – i sitt sammanhang och gemensamt
    3. Man ber för människor specifikt och regelbundet

    LFG är enkelt, men ändå kraftfullt. Det kombinerar det värdefulla med att ha gemenskap, en inre livsförvandling och lärjungaträning.

    Vem borde var med i en LFG?
    Det finns endast två kvalifikationer för att starta eller gå med i en LFG:
    1. En desperat längtan efter Jesus Kristus (Luk 5:29-32)
    2. Trofasthet mot själva processen (2Tim 2:2)
    Dessa två kriterier balanserar varandra till att hålla varandra på spåret både genom helande för sårade människor och hälsa för hjälpande människor. Att kompromissa med någon av dessa principer sänker eller stoppar effektiviteten med gruppen.

    Styrkan med två eller tre
    1. Gemenskap (Pred 4:9-12): Förändring av livet sker inte i ett vacuum; det händer i relation med andra. Ifrån begynnelsen har Gud sagt att det är inte gott att vara ensam. Vi behöver varandra för att styrka och stödja varandra. (Ords 27:17)
    2. Ansvarighet (1Tim 5:19): Få saker skulle bli gjorda i livet utan ett visst mått av ansvar eller genomskinlighet inför varandra. NT listar upp åtminstone tjugoåtta ”var och en” uppmaningar. Det råder ingen tvekan om att vi behöver varandra för att leva det livet som Kristus har tänkt fär oss.
    3. Sekretess (Matt 18:15-17): Det är enklare att upprätthålla sekretessen i en grupp med bara två eller tre hellre än en större grupp på 10 eller tolv. Herren pekade specifikt på att två eller tre är bäst vid bekännelse av synd.
    4. Flexibilitet (Matt 18:20): Det är mycket enklare att koordinera kalendrarna för endast två eller tre jämfört med en typisk grupp på femton. En LFG kan mötas var som helst.
    5. Återproducerbarhet (2Tim 2:2): Det är lättare att återskapa en mindre, enklare grupp än en större och mer komplex enhet. Kanske är det därför som Herren befallde oss att göra fler lärjungar snarare än cellgrupper eller församlingar (Matt 28:18-20). Förvandlade lärjungar i gemenskap är basenheten för Guds rike.

    Det är bara tre saker som måste göras på en LFG:
    1. Synd bekänns i ömsesidigt ansvar mot varandra
    Kristna behöver varandra (Heb 10:24-25). Det är en styrka med relationer som byggs upp genom att man stöttar varandra. Det första man gör i en LFG är att man ställer varandra karaktärsfrågorna, som följer nedan. Mötet bör starta med det för det är så lätt att tappa tid genom att prata om andra saker. Det underlättar även att börja med att bekänna eventuell synd för det tenderar att helga resten av mötet. Frågorna är raka. Varje person turas om att besvara samma fråga. Gruppen är en säker plats att vara ärlig i. Bekännelse av synd förbereder jorden i människors hjärta för det Guds ord som man sedan läser varje vecka.

    2. Man läser skriften – i sitt sammanhang och gemensamt
    Kraften i detta system handlar om att frigöra Guds ord i människors liv. Jesus gjorde det klart att Guds ord är säden till ett nytt liv (Luk 8:11, 15). Att förvänta sig att liv blir förvandlade och fruktbärande utan att först plantera säden är dåraktigt och resultatet blir besvikelse. Varje grupp bestämmer vilken bibelbok de ska läsa den kommande veckan. Målet är att skapa en inre aptit för det rika Guds Ord, så därför är det önskvärt att man läser en större mängd. Det är rekommenderat att man försöker läsa 25-30 kapitel per vecka som ett mål. Det kan t.ex. se ut som följer: Om gruppen väljer en mindre bok som Efesierbrevet eller Jona, så bör gruppen läsa det fem gånger på en vecka. En lite större bok som Romarbrevet eller 1Kor kan man läsa två gånger på en vecka. En längre bok som Apostlagärningarna eller Ordspråksboken läser man en gång på en vecka. När gruppen sedan samlas nästa vecka så frågar man varandra om alla hann läsa det som man kom överens om. Om någon inte hann med att läsa allt den veckan så läser hela gruppen samma bok i samma mängd till nästa vecka. Detta är inte något dåligt alls. Att läsa hela böcker flera gånger, i sitt sammanhang och tillsammans ger god belöning.
    Det finns en bra orsak till att utmana deltagarna att läsa ganska mycket, så mycket att man kanske inte hinner läsa färdigt varje vecka. Trettio kapitel brukar ta en typisk grupp fyra veckor att hinna avsluta tillsammans och fortsätta till nästa.Så snart alla hinner läsa färdigt samma vecka så väljer de nästa bok som de ska läsa tillsammans. En grupp kan bestämma tillsammans vilken bok de ska läsa eller så turas man om att bestämma bok varje gång.

    3. Man ber för människor specifikt och regelbundet
    Varje deltagare i gruppen bör identifiera två eller tre personer som Gud lägger på deras hjärta som behöver Jesus. Dessa noterar alla i gruppen så att alla var och en kan be för dessa personer under veckan. Det rekommenderas att man väljer en på listan per dag och ber för den. Det finns en strategisk böneguide som man kan använda (jag säger inte mer om det, men det finns tillgängligt på de engelska LFG korten). De som börjar söka Kristus är perfekta kandidater för nästa LFG och multiplikation av gruppen kan ske naturligt och spontant och på ett sätt som hela gruppen kan glädjas över tillsammans.

    LFG frågor:
    Dessa frågor ställer man till varandra i gruppen när man möts.

    1. Hur har du fått möta Gud i ditt liv den senaste veckan?
    2. Vad lär Gud dig?
    3. Vilken respons ger du på Hans uppmaning?
    4. Har du behov av att bekänna någon synd?
    5. Hur gick det med din läsning den senaste veckan?

    (Jag har här valt de frågor som jag har sett som mest relevanta. Men det finns ett antal förslag till frågor som man kan ställa sig i gruppen. Se mer i boken ”Cultivating a life for God”.

    Det behövs ingen läroplan eller träning för LFG. Ett enkelt bokmärke som finns i bibeln är allt som behövs. (klicka för mer info: http://www.cmaresources.org/ltg).

    Slutligen
    Om ni känner att ovan är för komplicerat, så börja helt enkelt med att ni är träffas två eller tre för att läsa Ordet tillsammans enligt ovan. Men jag uppmuntrar er starkt att ta till er även de andra delarna med frågorna osv. Sen kan en sådan sammankomst se ganska olika ut. Att samlas med en kopp te, att gå ut på promenad tillsammans, ses innan jobbet, efter jobbet osv.
    Precis som Neil Cole som har läst bibeln på detta sätt de senaste 20 åren, så vill jag fortsätta att läsa bibeln tillsammans med andra på detta sätt!

    Mathias Jonsson

    Dagen berättar om Ungdom med uppgift (UMU) som i år fyller 50 år. Det är en organisation som ägnat mycket energi att träna lärjungar. Artiklarna finns här, här och här.

    fredag 24 september 2010

    Den nya utbildningen måste vara missionell

    Jag är i grunden mycket positiv till den nya gemensamma pastorsutbildningen, som planeras av EFK, Pingst och SAM. Idag presenteras den lite närmare i en artikel i Dagen. Modellen med en stark integration av teori och praktik tycker jag är mycket bra. Så här beskriver artikeln samspelet mellan teori och praktik:

    'Kopplingen till församlingarna avgör om det blir succé eller inte. Idén kallas "församlingsbaserat lärande" och innebär ett samspel mellan utbildningsförsamlingar och skolan i båda riktningarna.

    - Församlingarna blir ett slags laboratoriemiljöer där studenterna får pröva på och praktisera det de lärt sig i skolan. Och omvänt kan eleverna i skolbänken bearbeta, utveckla och lära av sina erfarenheter i det praktiska församlingslivet.

    - Inget av samfunden är intresserad av en renodlad teoretisk utbildning som lever i en utbildningsbubbla vid sidan av den praktiska verkligheten, betonar Ulrik Josefsson.'

    Jag tror absolut att detta är rätt väg att gå. Jag har tidigare presenterat en sådan utbildningsmodell i inlägget Att utbilda församlingsplanterare från 2008. Jag vill dock framföra en mycket viktig synpunkt till dem som planerar den nya utbildningen.

    Jag tror att det är helt avgörande att den nya utbildningen har ett missionellt perspektiv. Det blir lätt så att en pastorsutbildning prioriterar att utbilda pastorer, herdar och lärare, som ska ta hand om de församlingar som finns och har behov av pastorer. Om studenterna får sina utbildningsplatser i etablerade och traditionella församlingar kommer vi att få ut pastorer som söker sig till etablerade och traditionella församlingar. Detta behövs, men det får inte vara huvudmålet. Jag är övertygad om att den nya utbildningen måste prioritera att utbilda även pionjärer med apostoliska, profetiska och evangelistiska gåvor. Vi behöver utbilda nya ledare som har ett missionellt tänkande. Det betyder att de inte är inriktade på att ta hand om existerande församlingar, utan på att plantera nya församlingar som når nya människor och på att bygga om gamla församlingar så att de sträcker sig ut mot de människor som finns utanför. Om den nya utbildningen ska producera sådana missionella ledare måste många av utbildningsplatserna vara i sådana nya och missionella församlingar. Det blir en utmaning för de ansvariga att åstadkomma detta.

    Kanske kan de få hjälp utifrån. En utbildningsledare som gör just detta är australiensaren Michael Frost som kommer till Stockholm den 14-15 januari 2011. Jag hoppas att många passar på att lyssna till honom då och att de ansvariga för den nya pastorsutbildningen inte missar tillfället att träffa honom.