Dop och medlemskap
Ett av höstens stora samtalsämnen har varit dop och medlemskap. Det har mest handlat om förhållandet mellan dop och medlemskap i pingströrelsens församlingar. Frågan är om man under vissa omständigheter kan ta emot troende som endast är barndöpta som medlemmar. Men även frågan om barndopet kan anses vara ett bibliskt dop har kommit upp, särskilt sen pingstpastorn Mikael Karlendal gått ut med att han har ändrat dopsyn och numera tror att barndopet är ett riktigt dop, och som en konsekvens av detta lämnade pingströrelsen.
Jag är en övertygad baptist sen många år och tror att ett bibliskt dop förutsätter en personlig och bekänd tro hos den som blir döpt. Jag är uppvuxen i en prästsläkt inom Svenska kyrkan, så barndopet fick jag med mig från början, men som sextonåring lät jag döpa mig i Baptistkyrkan i Jönköping. Det har jag aldrig ångrat. Trots att jag var ung var det ett genomtänkt beslut.
Jag har dock stor respekt för att många bibeltroende kristna tror på barndopet och frågan är om man kan jobba tillsammans i samma samfund eller samma församling även om man har olika dopsyn. Sen en tid tillbaka jobbar jag inom Svenska Alliansmissionen och där finns båda dopsynerna sida vid sida. Det bygger på den så kallade alliansprincipen, som en gång gav namn åt Svenska Alliansmissionen (inspirerat av Fredrik Fransson). Den handlar om att troende som har olika uppfattningar i sekundära frågor (som dop och församlingssyn) kan vara överens i primära frågor (som tron på den apostoliska trosbekännelsen, treenigheten, frälsningen och Bibeln som Guds ord) och förenade i en allians för mission både i Sverige och internationellt. I SAM finns det utrymme för baptister, pingstvänner, missionare, reformerta och lutheraner och jag har stött på dem allihop i min nya tjänst. Och om man tror på att vi kan missionera tillsammans (i allians) så kan man bli en "alliansare".
Så jag är väl en ekumenisk baptist och även om det ibland kan vara lite svårt att få det att gå ihop, är jag i grunden tillfreds med situationen att baptister och barndöpare kan arbeta tillsammans i samma rörelse.
Dagen berättar nu att man även inom Equmeniakyrkan samtalar om dop och medlemskap. Också i detta nybildade samfund finns både baptister och barndöpare sida vid sida och här handlar diskussionen inte direkt om förhållandet mellan dop och medlemskap, utan om hur man ska se på medlemskap överhuvudtaget. Man menar att det finns fyra alternativ i synen på medlemskap.
- Medlemskap som nu - grundat på personlig tro och bekännelse, samt barndop eller troendedop.
- Inget medlemskap alls - ingen medlemsmatrikel utan bara en öppen gemenskap där alla är välkomna.
- Breddat medlemskap - där alla som deltar kan vara medlemmar även om de inte har kommit fram till en personlig tro.
- Differentierat medlemskap - där man kan ha olika nivåer av medlemskap med olika ansvar och inflytande.
Nya sätt att vara kyrka
Dagen berättar också om Peter Cashin som bygger husförsamlingar i Gottsunda i Uppsala. Husförsamlingar är ett av de nya sätt att vara kyrka som jag tror har framtiden för sig. Jag är övertygad om att vi behöver många nya typer av församlingar i Sverige och därför har Alliansmissionen detta tema på sitt pionjärdygn den 3-4 maj 2014. Det kan du läsa mer om här: Pionjärdygn 2014. Detta ämne kommer också att tas upp på konferensen Flerstämmig församling i Jönköping den 21-23 februari i Jönköping.
Att leva med barn
Till sist vill jag också rekommendera en artikel av barnpsykologen Alf B. Svensson. Låt inte barnen ta makten, skriver han i en mycket bra artikel om vikten att sätta gränser för sina barn. Jag skrev själv om detta i somras i inlägget Föräldraskap med kärlek och gränser.
Barn behöver båda sakerna, men i vår tid tror jag att många föräldrar har svårt att sätta gränser. Därför är det bra att Alf B. Svensson tar upp detta i sin artikel.
Vad tycker du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar