Boken tar sin utgångspunkt i det faktum att en hel del evangelikala ledare har lämnat den evangelikala rörelsen och anslutit sig till den Katolska eller den Ortodoxa kyrkan. Författaren utgår mycket från situationen i Nordamerika, men vi vet ju att samma sak sker även i Sverige. Därför är den här boken väldigt intressant även från ett svenskt perspektiv.
Ett av skälen till dessa övergångar är enligt författaren att den protestantiska och evangelikala kristenheten upplevs som historielös medan de Katolska och Ortodoxa kyrkorna erbjuder en lång historia och kontakt med kyrkofäderna. Det är denna utmaningen som boken tar sig an.
I bokens första halva driver författaren två teser. För de första försöker han visa att olika evangeliska (eng: evangelical) rörelser har funnits genom hela kyrkohistorien och inte är ett modernt fenomen. För det andra visar han att protestantiska och evangelikala teologer har varit ledande i studiet av fornkyrkan och kyrkofäderna ända sen 1500-talet. Han lyfter fram betydande protestantiska forskare inom området från varje århundrade fram till 1900-talet. Enligt författaren var det först under mellankrigstiden på 1930-talet, som det blev en förändring och studiet av kyrkofäderna försummades, och han menar att detta lett fram till att en stor del av den evangelikala rörelsen tappat kontakten med kyrkans tidiga historia. Detta var för mig en mycket intressant läsning.
I bokens andra halva tar författaren upp olika ämnen och visar hur studiet av kyrkofäderna kan hjälpa kyrkorna i vår tid. Det är en hel rad av oerhört spännande kapitel om nattvarden, dopet, bibeltolkningen, apokryferna, monasticismen, kristen enhet och biskopen i Rom och till sist om rättfärdiggörelsen. Stewart skriver kunnigt och ödmjukt och i dialog med kyrkofäderna och andra kyrkotraditioner. Han överraskar i sina slutsatser och förslag och jag blir utmanad gång på gång. Det är spännande att läsa eftersom det är svårt att förutsäga vad han ska komma fram till.
Det här är en bok som jag verkligen vill rekommendera till den som är intresserad av teologi och kyrkohistoria.
Så här presenteras boken av förlaget:
Today it is
increasingly difficult for Protestants to identify what counts as distinctively
Protestant, much less what counts as evangelical. As evangelicals lose contact
with the churches and traditions descending from the Reformation, and as
relations with Roman Catholicism continue to thaw, it becomes harder to explain
why one should remain committed to the Reformation in the face of perceived
deficits and theological challenges with the Protestant tradition. A common
complaint about Protestant evangelicalism is its apparent disconnection from
ancient Christianity. The antiquity and catholicity of Roman Catholicism and
Eastern Orthodoxy seem to outshine the relative novelty of the Reformation.
Some evangelical churches appear to be uninterested in the ancient historical
roots of their faith as well as being liturgically and doctrinally unstable.
Some within evangelicalism seem to have accepted at face value the suggestion
that the evangelical faith is no more than a threadbare descendant of ancient
Christianity. The result is that a number of younger Protestants in recent
years have abandoned evangelicalism, turning instead to practices and
traditions that appear more rooted in the early church. In Search of Ancient
Roots examines this phenomenon and places it within a wider historical context.
Ken Stewart argues that the evangelical tradition in fact has a much healthier
track record of interacting with Christian antiquity than it is usually given
credit for. He surveys five centuries of Protestant engagement with the ancient
church, showing that Christians belonging to the evangelical churches of the
Reformation have consistently seen their faith as connected to early
Christianity. Stewart explores areas of positive engagement, such as the Lord's
Supper and biblical interpretation, as well as areas that raise concerns, such
as monasticism. In Search of Ancient Roots shows that evangelicals need not
view their tradition as impoverished or lacking deep roots in the tradition.
Christian antiquity is the heritage of all orthodox Christians, and
evangelicals have the resources in their history to claim their place at the
ecumenical table.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar