Under många år som bibellärare på Mariannelunds folkhögskola har jag medvetet försökt uppmuntra unga kvinnor att kliva fram och gå in i ledarskap. Samma inställning har jag i min nuvarande tjänst i Svenska Alliansmissionen. Jag tror att Gud kallar och utrustar kvinnor för ledaruppgifter i församlingen och jag vill vara med och lyfta kvinnor i deras tjänster. Om jag har lyckats eller om jag brinner för det får andra bedöma.
En ständigt återkommande fråga är vad Bibeln säger om jämställdhet mellan män och kvinnor och mäns och kvinnors roller i familj och församling. Är det så att Bibeln sätter gränser för vilka ledaruppgifter en kvinna kan ha i församlingen, eller är det inte så? För en kristen som tror att Bibeln är Guds ord och det enda ofelbara rättesnöret för tro och liv är det förstås en helt avgörande fråga.
Själv har jag inte skrivit så mycket i detta ämne, utan mest hänvisat till vad andra har skrivit. I inlägget Kvinnliga pastorer?! från 2009 ger jag tips på några böcker och intressanta länkar. Där nämner jag bland annat boken Discovering Biblical Equality - Complementarity Without Hierarchy, och nu är det alltså dags att presentera den lite utförligare.
Det här är en rejäl bok. Den är på över 500 sidor, har 23 författare och 29 kapitel. Den försöker täcka in alla aspekter av denna intressanta och viktiga fråga och jag tror att den lyckas ganska bra med det. Redaktörer för detta omfattande verk är Ronald W. Pierce, Rebecca Merrill Groothuis och Gordon D. Fee. Boken är skriven med en evangelikal utgångspunkt och ambitionen är att visa att man som en evangelikal och bibeltroende kristen på goda grunder kan försvara jämställdhet mellan män och kvinnor och kvinnligt ledarskap i församlingen. Bokens undertitel ger en tydlig signal om budskapet. Män och kvinnor är olika och kompletterar varandra, men det finns ingen gudagiven hierarki mellan dem.
Boken är indelad i fem delar. Den första delen har tre kapitel och ger en historisk översikt (se mer nedan om kapitel 2). Den andra delens tio kapitel behandlar Bibelns undervisning i frågan och går igenom många av de bibeltexter som berör ämnet på ett eller annat sätt. Dessa exegetiska kapitel är mycket intressanta och kanske bokens mest matnyttiga texter. Den tredje delen har sex kapitel och tar upp olika teologiska frågor, som t.ex. auktoritet och underordnande och manligt och kvinnligt i gudsbilden (se även kommentaren om kapitel 14 nedan). Den fjärde delen har fem kapitel och tar upp bibeltolkningsprinciper (hermeneutik) i relation till frågor som är aktuella i den nutida kulturella kontexten. Den femte och sista delen innehåller fem kapitel och handlar om hur vi praktiskt kan leva ut lärdomarna som kvinnor och män i vardagen, i familjen och församlingen. Texterna håller överlag en hög nivå och är för det mesta mycket läsvärda, även om jag förstås inte tycker att allt är lika intressant eller relevant. Jag fick hursomhelst mycket att bita i och fundera på, vare sig jag höll med om slutsatserna eller inte. Det är värt att notera att boken är väldigt präglad av den amerikanska debatten där två läger står mot varandra. På ena sidan står Council on Biblical Manhood and Womanhood, som förespråkar manligt ledarskap i familj och församling. På den andra sidan står Christians for Biblical Equality, och den här boken är ett inlägg i debatten från deras sida, vilket också titeln antyder.
Jag har varken utrymme eller tid att kommentera alla 29 kapitlen, men det är två som jag speciellt vill lyfta fram.
Kapitel 2 har rubriken Evangelical Women in Ministry a Century Ago och är skrivet av Janette Hassey. Kapitlet går igenom perioden 1850-1930 och visar vilken stor frihet det fanns för kvinnliga förkunnare och ledare under denna period ibland väckelsekristna i den nordamerikanska kristenheten. Författaren går igenom en rad framstående evangelikala ledare som utifrån Bibeln förespråkade kvinnliga predikanter, evangelister, pastorer och missionärer. Bland de mer kända namnen kan nämnas är t.ex. Dwight L. Moody, Albert B. Simpson, Catherine Booth och den i Amerika verksamma svensken Fredrik Fransson. Den senare hade stort inflytande både på Alliansmissionen och Helgelseförbundet i Sverige. Författaren pekar på att flera Bibelinstitut som startade under denna tid utbildade även kvinnor för tjänst som förkunnare och på den rika litteratur som skrevs i ämnet under denna period. Hon visar att rötterna till kvinnornas frihet inte fanns i den sekulära rörelsen, utan i väckelserörelsen med inspiration från både Ordet och Anden. Författaren förklarar sedan hur det kom sig att situation för kvinnliga förkunnare förändrades i Nordamerika efter 1930. Från ett svenskt perspektiv kan det vara värt att notera att Örebromissionens grundare John Ongman hade samma inställning till kvinnans tjänst som Fredrik Fransson och att Örebro Missionsskola som grundades i början av 1900-talet utbildade även kvinnor till predikanter och evangelister.
Kapitel 14 är skrivet av Gordon Fee och har rubriken The Priority of Spirit Gifting for Church Ministry. Det är faktiskt det kapitlet som är anledningen till att jag upptäckte den här boken. 2004 var jag nämligen i England på en konferens för europeiska pingstteologer och Gordon Fee var en av talarna. En av hans föreläsningar byggde på det här kapitlet och han berättade att det skulle publiceras i en bok som snart skulle komma ut. Mitt intresse var väckt. Fee argumenterar för att det är andliga gåvor och inte kön som ska avgöra vilken tjänst en person ska ha i församlingen. Dessutom betonar han hur lite Nya testamentet egentligen säger om hur församlingarna var organiserade och hur ledarskapet såg ut. Han menar att vi inte kan vara dogmatiska när det gäller strukturfrågor och för en mycket intressant diskussion om vad detta betyder för församlingarna i vår tid. Gordon Fee har för övrigt skrivit fyra av bokens kapitel, och alla håller hög kvalitet. Fee är faktiskt en av mina favoritförfattare inom exegetik och hermeneutik. Och det var ett nöje att lyssna på denne gamle man och höra honom både undervisa och berätta om sitt liv. När han var ung och ville läsa teologi blev han varnad att att han skulle förlora sin brinnande tro om han blev akademiker. Han bestämde sig då för att han skulle vara en "Scholar on Fire" och det har han verkligen varit. Gordon Fee är en stor förebild för mig.
Om du är intresserad av ämnet rekommenderar jag den här boken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar