Jag har semester, sitter på tåget och läser Dagen. Det känns härligt och solen skiner utanför fönstret. Det finns mycket spännande läsning i tidningen och jag kan ge några tips. Jag hoppas att du har tillgång till Dagen på nätet eller i pappersform och kan läsa artiklarna.
Veckans artikel i serien om växande församlingar i Sverige handlar om Korskyrkan i Karlstad. Det är en församling som vuxit från 70 till 280 medlemmar på femton år. Många har kommit till tro och församlingens pastor Anders Nordström delar med sig av sina erfarenheter. Mycket uppmuntrande och intressant. Länkar till tidigare artiklar i serien finns här.
Psykologen Alf B Svensson skriver en mycket bra artikel om att vi måste våga prata om otrohet i våra församlingar. Han menar att otrohet är ganska vanlig även i kristna familjer och att situationen förvärras av att vi inte pratar om det. Otrohet kan förebyggas genom undervisning och samtal så att man är medveten om riskerna och vet hur man ska hantera dem. Artikeln innehåller många goda råd. Jag lär återkomma till detta viktiga ämne i kommande inlägg.
Håkan Arenius har skrivit en intressant ledare om en svenskhet som får ny mening. Det där med nationell och kulturell identitet är knepigt och det går inte direkt att definiera vad svenskhet är för något. Ändå är jag en av dem i den här världen som kallar sig för svensk. och när jag besöker andra länder känner jag verkligen att jag är svensk. Även om jag som lärjunge till Jesus i första hand identifierar mig med Guds rike och inte med Sverige kan jag inte förneka min nationella och kulturella identitet (och bör inte heller göra det). Arenius skriver mycket klokt om vägen till ett mångkulturellt och multietniskt Sverige och vikten av att vi alla bidrar positivt till utvecklingen. Han presenterar bland annat de tio budord för mångfald som föreslagits av Quaisar Mahmood. En annan bra ledare av Arenius från tidigare i veckan är Utan vapen inga krig.
Religionsfriheten aktualiseras i flera artiklar under den gångna veckan. En ledare av Birger Thuresson och artikel där bland annat Björn Cedersjö intervjuas. Båda betonar vikten av att vi som kristna står upp för religionsfrihet för alla. Det gjorde faktiskt redan anabaptisten Balthasar Hubmaier på 1500-talet. I Sverige är det mest judar och muslimer som drabbas av hot och våld. I många andra länder är det de kristna som är mest utsatta. Något som migrationsverket borde ha större förståelse för när de granskar asylärenden från dem som omvänt sig till kristen tro.
Bibelläraren Marianne Boo skriver om profeten Bileam och hans åsna. Lite intressant bibelkunskap om att man inte kan förbanna det som Gud välsignar och landar i en uppmaning att välsigna Israel. Det för oss in på dagens sista ämne:
Israel. Det finns få frågor som splittrar oss kristna så mycket som synen på Israel. På Dagens konferensblogg berättar Jonatan Sverker om Israelkvällen på Livets Ords Europakonferens. Livets Ord står för den ena ytterligheten ibland karismatiska bibeltroende kristna när det gäller synen på Israel och ger ett oerhört starkt stöd till staten Israel. Bloggen Hela Pingsten (även den bibeltrogen och karismatisk) får representera den andra ytterligheten och menar att församlingen helt har övertagit rollen som Guds egendomsfolk och att dagens Israel inte har något med Guds plan att göra. Själv står jag någonstans mitt emellan Livets Ord och Hela Pingsten i den här frågan. Jag får väl återkomma senare om min syn på Israels plats i Guds plan.
Tills dess önskar jag er alla en skön helg med mycket intressant läsning och många bra samtal. Det är vad jag själv hoppas på i alla fall.
Hoppas du får en fortsatt skön semester! Jag tror att vi är många som brukar läsa din blogg som ser fram emot en artikel om "Israels plats i Guds plan"
SvaraRaderaTack Jimmy! Jag återkommer i ämnet inom kort (hoppas jag).
RaderaMen fatta att det bara finns ett rike och det är Jesus rike! Sverige och Israel är onaturliga indelningar som bara föder nationalism, rasism och krig. Radikalt evangelium kräver att vi aldrig kan kalla oss för svenskar. Vi kan bara kalla oss lärjungar. Kallar vi oss svenskar stöder vi Sveriges inblandning och utsugning av de fattiga. Närfattiga bulgarer kommer hit eller när de svältande i sahel behöver hjälp skiter Sverige i det och slänger ut dom. Att vara svensk innebär att stödja konsumismen och alla företag med sina feta plånböcker. Bibeln säger inget om vare sig Sverige eller att man ska sko sig på fattiga, tvärtom! Läs Hela Pingsten och fatta hur det hänger ihop. Alla borde lyssna på Michael på Hela Pingsten. Han har verkligen öppnat mina ögon för vad ett liv i Jesu fotspår innebär.
SvaraRaderaHej Adam och tack för din kritik. Jag är först och främst lärjunge, mitt hemland är himlen och jag är en medborgare i Guds rike. Så långt håller jag med dig och Micael, men sen tycker jag att ni går för långt. Att kalla sig svensk har ingenting med nationalstaten Sverige att göra och betyder inte att man blir inblandad i andra svenskars onda gärningar (varken regering eller företag). Det handlar mer om vilket språk jag talar och vilken kulturell identitet jag har.
RaderaDet finns många olika folk på jorden och evangeliet om Guds ska predikas för alla folk (Matt 24:14, 28:19). En dag ska när vi samlas inför Jesus kommer vi att vara alla tillsammans "en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk" (Upp 7:9). Vi behöver inte förneka vår identitet ens inför Guds tron. Därför ska församlingen idag vara en försmak av detta och vara både mångkulturell och multietnisk fylld av olikheter och mångfald. Så tänker jag i alla fall.
"Att kalla sig svensk har ingenting med nationalstaten Sverige att göra". Det stämmer inte, läs gärna mer om nationalstaternas historia. Den nationella identiteten (inklusive språk, kultur mm) är inte skapelsegiven eller nåt sånt, utan historiskt skapad och tydligt kopplad till krig, våld, rasism och hierarkier. Så är det historiskt, och så fungerar det idag också. Så länge det finns nationalstater så kommer dessa att vara militaristiska, hierarkiska och sätta upp gränser för vilka som ska deporteras med våld och vilka som får tillhöra. En icke-militär, gästfri nation har aldrig existerat, det är en vision (och då finns det bättre visioner).
SvaraRaderaSen ger jag dig rätt i att vi inte bör förneka vår svenskhet, men det är viktigt att förstå, som jag ser det, att svenskheten är något negativt.
/Jonas, www.jlundstrom.se
Tack Jonas. Jag kanske tog i för mycket. Det har inte bara med nationalstaten att göra i alla fall. Man kan ju ha en kulturell eller etnisk identitet utan att ha en stat, som t.ex. assyrier, kurder och samer. Och jag antar att jag skulle fortsätta att känna mig svensk även om Sverige inte fanns som nation.
RaderaNaturligtvis är inte nationell identitet skapelsegiven. Vi har ju alla samma ursprung och har alla samma förfäder. Snarare är den given av historien och går inte att undkomma, även om den förstås är flytande och föränderlig.
Jag håller inte med om att svenskhet är något (enbart) negativt. Jag ser kulturella identiteter som neutrala. Alla kulturer har starka och svaga sidor, både onda och goda sidor. Jag vill bejaka det goda i alla kulturer och stå emot det onda. Jag tror att man kan vara en gudfruktig svensk, som håller Guds bud, lever i kärlek och sätter Guds rike före allt annat.