Att försvara den kristna tron med förnuftsmässiga argument kallas apologetik. Och apologetik är viktigt av flera olika skäl. Det stärker de kristna i att tron är hållbar. Det skapar ett kulturklimat där det är lättare att tro och det undanröjer hinder för människor att komma till tro. Jesus säger att vi ska älska Gud med hela vårt förstånd (Matt 22:37-38). Det innebär bland annat att vi ska använda vår hjärna för att förstå och förklara den kristna tron. Jag brukar säga till mina elever att jag står för en kristendom för både hjärta och hjärna. Med det menar jag att tron å ena sidan håller rationellt och kan förklaras. Det är logiskt att vara kristen. Man behöver inte sluta att tänka kritiskt eller "lägga hjärnan på hatthyllan när man går in i kyrkan", som en del påstår. Gud är större än vårt förstånd och allt går inte att förstå, men det hänger ihop och det strider inte med förnuftet. Jag menar också å den andra sidan att tron involverar känslor, erfarenheter och beslut. Jag lever med Gud i vardagen, jag har gemenskap med honom och kan ofta känna hans Hans närvaro och uppfatta hans ledning. Det är en kristendom för både hjärta och hjärna!
Det är också spännande att läsa om Higgsbosonen, vars existens man nu bevisat i Cern i Schweiz. Det är tydligen en stor upptäckt för förståelsen för hur universum fungerar och är uppbyggt. "Forskning är som att tänka Guds tankar efteråt", säger atomfysikern Sune Svanberg till Dagen och menar att Higgsbosonen inte alls motbevisar Gud som skapare. Det blir intressant att följa diskussionen om detta framöver. Jag undrar vad den här upptäckten får för konsekvenser för livsåskådningsdebatten. Alexander Bard ansåg i alla fall i SVT:s debatt att upptäckten av Higgsbosonen var en religiös upplevelse och skulle få stor religiös betydelse.
Vi får väl se hur det blir. Vad tror du?
Uppdatering 6/7: Några kristna tänkare uttalar sig om Higgsbosonens betydelse i Dagen.
När Paulus fick uppdraget att föra evangeliet till hedningarna följde också att han skulle försvara detta evangelium mot falska apostlar och lärare. Aposteln säger bl.a. i Fil. 1:7 att han är satt att försvara evangeliet. Hans olika brev vittnar också om allvaret i denna del av hans uppgift.
SvaraRaderaDet är alltså nödvändigt att evangeliet blir försvarat mot dem som vill motarbeta eller förfalska det. Detta är också ett karakteristiskt drag för hela NT. Här pågår en kamp för tron från början till slut. Jesus mot fariséerna och sadukéerna, Paulus mot judaisterna och hedniska vishetslärare, Jakob mot en död och teoretisk tro, Petrus mot kristusförnekelsen och libertanism, Johannes mot gnostiska tendenser
Kampen för tron har pågått och kommer att göra så intill tidens ände.
Jag tror att vi alla har att kämpa trons kamp på de avsnitt vi befinner oss.
Problemet är vad som vi ser som kunskap och logiska bevis. Hela det moderna projektet, och apologetik, bygger på att det finns en säker källa till kunskap, att det finns något som vi inte kan ifrågasätta, te x Descartes "Jag tänker alltså finns jag till." Det är bl a detta som postmodernismen kritiserar. Alla våra antaganden kan ifrågasättas och vi har vissa grundläggande antaganden som vi formar vår tro och vår världsbild efter. Jag tycker att Alvin Plantinga gör något mycket intressant när han för in tron på Gud som en sådan grundläggande sanning.
SvaraRaderaJag var själv och lyssnade på Craig senast han var i Stockholm och blev besviken, men egentligen inte överraskad, över hur han bemötte den postmoderna kritiken. Jag själv börjar luta åt att vi i denna har en möjlighet att lyfta fram tron på Gud på ett nytt sätt utan att falla in i en debatt om bevis.
Läser just nu James Smith "Whos is afraid of postmodernity", och kan verkligen rekommendera den i detta ämne.
Tack Levi, för din kommentar. Det är ett intressant perspektiv. Jag tror att apologetik fanns långt före "det moderna projektet" och att den kommer att behövas även i en postmodern kultur. Människor kommer alltid att vara intresserade av att få hållbara skäl för sin tro eller livsåskådning. Och kommer alltid att begära hållbara skäl för att tro. Som jag ser det handlar apologetik inte om att logiskt bevisa, utan om att visa att det finns en hållbar intellektuell grund för den kristna tron och därigenom hjälpa människor att tro. Även om apologetikens förutsättningar förändras när kulturklimatet förändras, tror jag att apologetik alltid kommer att behövas, även i en postmodern kultur. Jag har inte kommit så långt i Craigs bok än och har ingen uppfattning om hur hans apologetik fungerar i olika sammanhang.
RaderaJa, visst finns det många sätt att göra apologetik på. Olika former är säkert olika beroende av det moderna projektet, som du skriver. Det jag tänker är att Paulus när han skriver att vi ska vara beredd att ge besked om vårt hopp knappas i första hand menar Kalams kosmologiska argument.
SvaraRaderaJag hittade den här boken när jag surfade om ämnet. Den verkar vilja göra apologetik på ett litet nytt sätt: http://www.amazon.com/Everything-New-Philosophers-Search-Believing/dp/0615602274/ref=tmm_pap_title_0?ie=UTF8&qid=1337988790&sr=1-3. Har också förstått att Francis Schaeffer försökte närma sig apologetik på ett nytt sätt, man jag vet inte vad det innehåller.
Om du hittar nått som som Craig skriver i ämnet så får du gärna återkomma. Även om det är ett väldigt smalt intresseområde! Vet inte varför jag fann det intressant... :)
Fred!