Unitas Fratrum - de förenade tjeckiska bröderna

Förra veckan skrev jag om hur den tjeckiska reformatorn Jan Hus avrättades vid kyrkomötet i Konstanz 1415. Det som hände därefter är lika spännande och ledde fram till att en tjeckisk frikyrkorörelse bildades 1467, femtio år före Luthers reformation. Så här gick det till.

Efter Hus avrättning utbröt krig och oroligheter i Böhmen och Mähren (nuvarande Tjeckien). Tjeckiska separatister var inspirerade av Hus och ville ha större frihet från det tysk-romerska kejsardömet och den katolska kyrkan. Kriget pågick 1419-1436 och de tjeckiska husiterna var framgångsrika. Husiterna var uppdelade i ett moderat parti (utrakvister) som sökte en kompromiss (en medelväg) och ett radikalt parti (taboriter) som inte ville kompromissa. I slutet av kriget vände utrakvister och taboriter sina vapen mot varandra och tolv tusen taboriter dödades vid ett slag 1434 och rörelsen krossades. Kriget ledde fram till att en tjeckisk reformerad statskyrka etablerades i Prag efter en överenskommelse med den katolska kyrkan. Jan Rokycana (ca 1395-1471) blev ärkebiskop i den tjeckiska kyrkan och den kunde behålla en självständig linje.

Vid den här tiden fanns det en annan unik kristen ledare i Böhmen. Han hette Petr Chelčický och levde ungefär 1390-1460. Petr Chelčický var mycket lärd i Skriften och kyrkofäderna trots att han inte studerat vid universitetet. Hans bibelläsning ledde honom till åsikter som var mycket ovanliga på den tiden. Han menade att kyrkan och staten skulle vara helt åtskilda, att kristna inte skulle försvara sig med vapen eller delta i krig, att alla människor är jämlika  och att församlingen ska byggas efter Nya testamentets mönster. Det är uppfattningar som hundra år senare blev vanliga i den anabaptistiska rörelsen. Läs mer om denne fascinerande man och hans tankar här. Delar av hans mest kända bok The Net of Faith finns tillgängliga på nonresistance.org.

Efter de blodiga krigen var det många tjeckiska troende som blev övertygade om att Chelčický hade rätt. Även ärkebiskop Jan Rokycana började tala om att upprätta den nytestamentliga församlingen, men gjorde inget i praktiken. Däremot inspirerade han sina lärjungar att göra det och 1457 bildades en gemenskap i byn Kunwald under ledning av Gregory of Rehor. Den nya rörelsen fick snart namnet Unitas Fratrum (de förenade bröderna). När sedan statskyrkan sanktionerade förföljelser mot bröderna ledde det till att de 1467 formade en fastare organisation och en egen kyrkostruktur med egna ledare. En biskop från Valdenserkyrkan var med och bekräftade ordinationen av den nya kyrkans ledarskap. En tjeckisk frikyrka var född, femtio år innan Luther spikade upp sina teser i Wittenberg och femtioåtta år innan den första anabaptistiska församlingen bildades i Zürich.  

När jag var på IFFEC:s konferens i Kristiansand träffade jag några ledare från vår tjeckiska systerkyrka Církev Bratská (Church of the Brethren). De berättade att idag räknar alla frikyrkor i Tjeckien de förenade bröderna som sina andliga rötter och därför har de flesta med ordet bröder i sitt namn. Det tycker jag är intressant.

Unitas Fratrum bildades 1467 och påverkade reformationen och anabaptismen på 1500-talet. På 1700-talet påverkade de herrnhutismen och starten av den moderna missionsrörelsen. Deras inflytande fortsätter än idag. Men det kanske jag berättar om en annan gång.