Kristi regel i Matt 18:15-20

I mitt förra inlägg presenterade jag boken Reconcile, som handlar om konflikthantering och bland annat tar upp det Jesus säger i Matt 18:15-20. Idag tänker jag se lite närmare på den texten.

 I Matt 18 håller Jesus ett fantastiskt tal om barn, omvändelse, ödmjukhet, förförelser, förlorade får, synd, tillrättavisning och förlåtelse. Mitt i talet talar han om hur vi ska göra när en broder (eller syster) gör orätt mot oss och han ger tre konkreta steg. Jag brukar kalla den här texten för Jesusmodellen för konflikthantering. Anabaptisterna på 1500-talet kallade den för Kristi regel och den var helt avgörande för deras syn på församlingen. Det här är nämligen en av de endast två gånger som Jesus nämner ordet församling i evangelierna (ordet är ekklesia på grekiska och den andra gången det nämns är i Matt 16:18). Den här texten handlar om vad det är att vara församling och de första anabaptisterna var övertygade om att en kristen församling måste tillämpa Kristi regel (se den äldsta församlingsordningen från 1527, punkt 4). Så här lyder texten i Matt 18:15-20:

Om din broder har gjort dig någon orätt, så gå och ställ honom till svars i enrum. Lyssnar han på dig har du vunnit tillbaka din broder. Men om han inte vill lyssna, ta då med dig en eller två till, för på två eller tre vittnesmål skall varje sak avgöras. Om han vägrar lyssna på dem, så tala om det för församlingen. Vill han inte lyssna på församlingen heller, betrakta honom då som en hedning eller en tullindrivare. Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen. Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.

Det handlar alltså om hur man ska handla när en broder eller syster syndar (sammanhanget visar att det i första hand gäller en som är medlem i samma församling eller kristna gemenskap). "Om din broder har syndat", översätter folkbibeln, en del översättningar har "syndat mot dig", som i Bibel 2000 ovan: "Om din broder har gjort dig någon orätt". Skillnaden beror på att en del handskrifter har tillägget "mot dig" medan några av de äldsta saknar detta tillägg. De flesta tycks mena originalet troligen saknade tillägget och att Jesus helt enkelt sa: "Om din broder har syndat." Jag tror att man kan använda den här modellen både när min broder har gjort orätt mot mig personligen och när jag ser min broder synda på annat sätt, Inte i alla småsaker förstås, men när det gäller lite allvarligare saker. Det här är en praktisk process som kan användas i olika typer av konflikter. Nu ska vi se närmare på de olika stegen. 

Steg 1: Ställ honom eller henne till svars i enrum
Det första steget är att ta upp saken på tu man hand med den det gäller. Observera att det första steget inte är att berätta det för andra eller tala om det för pastorn och be honom/henne göra något åt situationen. En tillrättavisning biter alltid bäst om den kommer från någon man står nära och litar på. Att ta upp problem med varandra är en naturlig del av att vara bröder och systrar och att älska varandra. Därför är grundregeln att det är den som är berörd av situationen eller har lagt märke till synden som själv ska ta upp problemet till samtal. Tänk först igenom vad det är du ska ta upp och säg det sedan med mildhet och ödmjukhet. Var beredd att lyssna på den andra och kom inte med en dömande och anklagande attityd. Du kan ju ha missbedömt eller feltolkat situationen. Berätta ärligt hur du uppfattade och upplevde den andres handlande. I de flesta fallen löser man problemen med ett personligt samtal, men inte alltid. 

(I situationer där den som gjort orätt mot dig har mer makt än du kan det vara svårt och ibland direkt olämpligt att ta upp det personligt, t.ex om det är din lärare eller din ledare/pastor. I sådana fall kan det vara bättre att ta hjälp av andra och gå direkt till steg 2 eller 3.) 

Steg 2: Ta med dig en eller två till
Om den andre inte lyssnar på dig och ni inte kommer överens är det dags att blanda in en eller två till. Det är bra om det är personer som båda parter har förtroende för. Det kan vara en ledare i församlingen, men behöver inte vara det. Tanken är inte att du ska ta med människor som bara står på din sida, utan att det ska vara personer som kan vara vittnen och kan hjälpa er att lyssna på varandra och förstå vad som är rätt och fel i situationen, och om det har begåtts synd eller inte. I bästa fall lyssnar den andre nu på dig och omvänder sig, eller så kanske du inser att det var du som hade fel. Det blir ofta mycket lättare att se klart och komma överens när det är en eller två andra med i samtalet, men det fungerar inte alltid. Då får man gå vidare till det tredje steget. 

Steg 3: Tala om det för församlingen
I situationer där synden är allvarlig eller konflikten blir akut måste man ta upp frågan i den större gemenskapen, församlingen. Jesus ger ingen närmare instruktion om hur stor grupp han tänker sig att församlingen är. Är det en husförsamling på 15-20 personer eller en församling på 100 eller 1000 medlemmar? Eftersom det tydligen ska vara ett möte där man diskuterar frågan kan det inte vara en alltför stor grupp. Det är intressant att Jesus betonar att det är församlingen gemensamt som ska avgöra frågan och inte bara ledarna. Det är den samlade församlingen som har fått auktoriteten att binda och lösa (18:18). Inom anabaptismen och baptismen är det bland annat denna text som är grunden för att det är församlingsmötet som är församlingens högsta beslutande organ. Förhoppningsvis kan man lyssna på varandra och komma överens när hela församlingen tar upp frågan. Jesus har ju lovat att vara närvarande och leda processen (18:20). Men ibland är positionerna låsta och omvändelse och försoning kan inte ske. Då återstår ett fjärde steg.  

Steg 4: Betrakta honom som en hedning eller en tullindrivare
Om medlemmen i fråga inte lyssnar på församlingen ska han/hon betraktas som en hedning eller tullindrivare. Vad menar Jesus med det? Med all sannolikhet betyder det att han/hon ska betraktas som en som står utanför gemenskapen och inte längre räknas som medlem. Det handlar alltså om att som sista steg, när hela processen gåtts igenom och man verkligen har försökt allt för att leda den andre till omvändelse och försoning, så kan församlingen hamna i en situation då en person inte längre kan vara medlem i församlingen. Men det betyder inte att personen ska frysas ut eller behandlas illa. Tänk på hur Jesus behandlade hedningar och tullindrivare! Han behandlade dem  med kärlek och respekt. Även den som inte längre kan vara medlem i församlingen ska behandlas med kärlek och respekt, i hopp om att den ska komma tillbaka och att försoning ska kunna ske. Det är nämligen försoning och återupprättelse som är syftet med hela den här processen. 

Hittills har jag bara gått igenom den första delen av texten. Den andra delen får vänta till en annan gång. Kort kan jag säga att vers 18 är ett löfte om att församlingen har fått auktoritet att sköta den här processen. Vers 19-20 handlar om att Jesus har lovat att vara närvarande i processen. Tänk på hur ofta den sista meningen rycks ur sitt sammanhang. Egentligen handlar den om att Jesus har lovat att vara med när vi tillrättavisar varandra och hanterar synd och konflikter. 

Det finns många frågor som den här texten inte svarar på, t.ex:

• När ska man ta upp ett problem eller en synd till samtal, och när ska man bara ha överseende och låta det vara?
• Hur gör man när det är en ledare som har syndat eller behandlat andra illa? 
• Hur lång tid ska varje steg ta? Hur många försök ska man göra innan man går vidare till nästa steg?
• Vilka situationer eller synder är så allvarliga att de kan leda till uteslutning ur gemenskapen? 

För att svara på dessa frågor behöver vi ta in andra bibeltexter, samtala och be om vishet och Andens ledning. Det finns mycket mer att säga om det här, men det får vänta till en annan gång. Hur som helst så är jag övertygad om att det här är en mycket viktig text för varje kristen församling. Om vi vill vara en nytestamentlig församling måste vi praktisera Kristi regel. 

Här är två tips till den som vill fördjupa sig och läsa mera: 
Blogginlägget Matthew 18:15-20: Disciplining and discerning av Nathan Hobby
Stuart Murray har skrivit en mycket bra liten bok på 30 sidor, som går igenom texten och diskuterar det här ämnet. Den kan laddas ner gratis här: Explaining Church Discipline  .