Bokpresentation: Nya vägar för världens skull

Idag vill jag tipsa om en nyutkommen antologi, som jag tror kan bli till stor välsignelse för många kristna församlingar och kyrkor i Sverige. Boken heter Nya vägar för världens skull - Förändringsarbete i frikyrkliga församlingar, och jag är en av de 18 skribenter som bidragit. Som titeln anger ligger fokus på frikyrkoförsamlingar, men anslaget är brett och boken kommer förhoppningsvis att läsas även i andra sammanhang. 

I förordet konstaterar bokens tre redaktörer, Carl-Henrik Jaktlund, Mattias Neve och Emma Rudäng, att det saknats ett samlat material om församlingsutveckling och förändringsarbete i frikyrkliga församlingar och att det är detta tomrum som den här antologin ska bidra till att fylla. I 18 kapitel på 330 sidor tar den upp en rad olika ämnen och blir något av en handbok, som man kan återkomma till i församlingsledningen när man jobbar med olika frågor. I den här texten ger jag en kortfattad översikt över bokens innehåll och några personliga kommentarer. 

I bokens första kapitel samtalar Carl-Henrik Jaktlund med tre samfundsledare om att förändring ligger i frikyrkans DNA. Därefter är boken indelad i fyra avdelningar: framåt, uppåt, inåt och utåt.. 

Del 1- Framåt: Vägen vidare 

I den första delens fyra kapitel introduceras ämnet församlingsutveckling. Carl-Henrik Jaktlund samtalar med fyra pastorer om deras erfarenheter. Klas Eriksson skriver om erfarenheter och lärdomar från arbetet med NFU (Naturlig församlingsutveckling). Åsa Molin skriver om sund och osund iver i församlingslivet och Mattias Neve behandlar vikten av att det finns utrymme för innovation och kreativitet i församlingen, och vad som kan stå i vägen för detta.

Del 2 - Uppåt: Andliga strömmar

På ett förtjänstfullt sätt använder boken bilden av en församling som en gemenskap med tre riktningar: uppåt, inåt och utåt, ofta illustrerad med en triangel.  

Även del två innehåller fyra kapitel. Ida-Maria Brengesjö skriver om den helige Andes betydelse för församlingens liv. Emma Boije skriver om bönens betydelse för församlingens utveckling utifrån erfarenheterna från 24-7 rörelsen. Ett kapitel som sticker ut är Emma Rudängs och Ulrik Josefssons text om kontemplativa rörelser i frikyrkligheten. På ett mycket intressant sätt visar de att den kontemplativa andligheten har djupa rötter i frikyrkans historia och hur den har breddats och fördjupats på senare tid både genom modern lovsång och tysta retreater. Sångens om musikens plats i församlingsutvecklingen får ett eget kapitel skrivet av Mattias Martinsson. Det är verkligen positivt att det andliga livet får ett så stort utrymme i en bok om förändringsarbete. Det är så lätt att tappa den biten annars. 

Del 3 - Inåt: Samspel och identitet

Del tre fokuserar på gemenskapen i församlingen och innehåller tre kapitel, som tar upp tre viktiga områden för en församlings liv och utveckling. Åsa Kristensson skriver om vikten av att förstå en församlings kultur och hur den kan förändras. Josefine Arenius tar upp frågan om att vara en församling för alla generationer och utmanar både unga och äldre att göra upp med individualismen och prioritera gemenskapen. Carin Hemmati skriver om rikedomar och utmaningar i olika kulturer och olika sätt att vara en mångkulturell och multietnisk församling. Jag som är med i en församling som har det uttalade målet att vara både flergenerationell och mångkulturell tyckte att dessa kapitel var givande. 

Del 4 - Utåt: Uppdraget

Den avslutande delen är den som jag själv tycker är den mest utmanande och intressanta. Betoningen ligger på missionsuppdraget och att nå nya människor genom evangelisation, diakoni och församlingsplantering. Här finns flera viktiga och delvis banbrytande betoningar att ta vara på och en kraftig utmaning att som församlingar bli mer missionella, tjänande och sändande. Björn Gusmark, som är präst i Svenska kyrkan, skriver om Nya sätt att vara kyrka, en rörelse som också kan hjälpa frikyrkoförsamlingar att hitta nya vägar. Carl-Henrik Jaktlund och Marie-Louise Nilsson skriver sylvasst utifrån Alpha-konceptet om att ha fokus på att nå nya människor och låta det vara församlingens främsta angelägenhet och högsta prioritering. Björn Asserheds kapitel handlar om lokal ekumenik och församlingsförnyelse i ett pionjärperspektiv och tar upp en viktiga frågan om hur nya församlingar relaterar till redan befintliga församlingar och hur församlingsplantering kan bidra till församlingsutveckling. Emil Mattsson skriver mycket bra om diakoni och församlingsförnyelse och ger många konkreta förslag på hur en församlings diakonala tjänst kan gestalta sig. Han betonar också vikten av att församlingen verkligen är en gemenskap. 

I denna fjärde del finns även mitt kapitel om att vara en sändande moderförsamling. Jag gör några historiska reflektioner kring hur grundandet av nya församlingar sett ut i Sverige fram till idag och menar att vi nu behöver gå in i en ny fas där fler församlingar gör det till sin uttalade vision att plantera församlingar och blir sändande moderförsamlingar. Hur det ska kunna ske skissar jag på i min text och drar lärdomar både från Apostlagärningarna och från församlingsplantering i Frankrike under andra halvan av 1900-talet. Personligen känner jag att detta är en av de viktigaste texter jag har skrivit på senare år och jag hoppas att den blir läst av många och inspirerar till förändring och djärva trossteg. 

I bokens sista kapitel sammanfattar Karin Wiborn det hela och ger några ord på vägen i det fortsatta förändringsarbetet. 

Några kommentarer

Till sist vill jag ge några kommentarer på boken. Redaktörerna har avsiktligt låtit bokens texter ha stor variation. Några texter är akademiska, andra är mer populärt skrivna. Denna variation berikar, även om boken ibland kan kännas lite ojämn och spretig. Det finns ändå en röd tråd och en tydlig tanke i bokens struktur som man upptäcker efter hand. Redaktörerna skriver i förordet att det finns flera saker som inte tas upp i boken och så är det förstås. Jag kan säga att det är två kapitel som jag saknar. Det hade varit bra med ett inledande kapitel för att introducera ämnet och tydligt förklara bokens struktur. Det klarnade visserligen efter hand, men det hade underlättat med en tydligare inledning. Det andra jag saknar är ett kapitel i del 3 om hur man bygger en relationsorienterad församling där människor lever i gemenskap och delar livet med varandra. Som jag ser det är detta en av församlingens största utmaningar i vår individualistiska kultur och här finns mycket att ta upp. Frågan berörs på några ställen, framför allt av Josefine Arenius och Emil Mattsson, men den hade behövt ett eget kapitel. 

Dessa två önskemål förtar dock inte det slutgiltiga omdömet att detta är en mycket bra bok, väl värd att läsas av pastorer, församlingsledare och andra intresserade. Denna bok kommer säkert att bli till stor välsignelse i det nödvändiga förändringsarbete som ligger framför oss. 

Kom gärna med synpunkter på mitt kapitel när du har läst det!