Lite mera om församlingsledare och medhjälpare

Jag har fått mycket respons och många kommentarer på min text om församlingsledare och medhjälpare. Det är många som delat med sig av sin erfarenheter och det har kommit många tips på hur man kan organisera församlingens ledarskap på ena eller andra sättet. Tyvärr kommer  kommentarerna inte här på bloggen nuförtiden, utan på Facebook och de blir därför lite svåra att hitta med tiden, men om du följer den här länken kan du läsa dem.

Min avsikt var egentligen inte att strida för en speciell organisationsstruktur, även om jag framhöll att jag personligen har goda erfarenheter av ett tvådelat ledarskap. Jag skrev också att jag inser att det finns både för- och nackdelar med alla modeller. Det var mycket intressant få del av andras tankar och erfarenheter av detta.

Det jag framför allt ville betona med min text var värdet av att ha både församlingsledare (äldste) och medhjälpare (församlingstjänare) i församlingsledningen, alltså både de som har en herdetjänst och de som har andra roller. Det är svårt att beskriva skillnaden och många har påpekat det olyckliga i att kalla det för andligt och praktiskt ledarskap. Allt ledarskap är ju andligt och allt är även praktiskt, fast på olika sätt. Så frågan är hur man ska beskriva skillnaden mellan församlingsledare/äldste och medhjälpare på bästa sätt. Jag är tacksam för förslag. Som jag skrev i mitt förra inlägg är min grundtanke att församlingsledare/äldste ska kunna undervisa, medan medhjälpare inte behöver ha den gåvan.

Hur utses församlingsledare?
En annan fråga som är viktig är hur man utser eller väljer vilka som ska vara församlingsledare/äldste i församlingen. I de flesta frikyrkoförsamlingar är det församlingsmötet som är det högsta beslutande organet, och det ser jag som i grunden bibliskt (vilket jag har argumenterat för här: Hur styr Gud sin församling?). Men det betyder inte att församlingen kan välja ledare hur som helst. Det är Gud som kallar och utrustar församlingens ledare och församlingens roll är att erkänna det som Gud gör och avskilja de ledare som Gud har kallat och utrustat. Hur kan detta se ut i praktiken?

Jag tror att det viktigaste är att funktion måste komma före erkännande. Först måste personen fungera som församlingsledare, sen kan man erkännas som det. Man kan inte välja ledare och hoppas att de ska fungera med tiden. Man måste se att de fungerar i ledarskap innan man väljer dem till ledare. Det är alltid en stor risk ifall man utser ledare, som inte är mogna för uppgiften. Det är alltid lättare att tillsätta en att avsätta. Det är detta Paulus syftar på när han skriver till Timotheos att han inte ska förhasta sig att lägga händerna på någon. "Lägg inte förhastat dina händer på någon och gör dig inte medskyldig till någon annans synder, håll dig själv ren" (1 Tim 5:22). Att lägga händerna på någon handlar om att avskilja dem som ledare, och om gör det förhastat och det inte fungerar, blir man medskyldig till problemen.

I vår församling följer vi en enkel process när vi utser nya församlingsledare/äldste. Så här ser den ut.

1. När någon börja växa in i en herderoll i församlingen kan den bli föreslagen som församlingsledare. Oftast kommer förslaget från dem som redan är församlingsledare, men vem som helst kan föreslå.
2. Personen blir tillfrågad och får en tid att be över det och samtala med de närmaste. 
3. Om personen ifråga svarar ja blir den föreslagen som församlingsledare på ett församlingsmöte.
4. Församlingen får nu tid på sig att be över detta och att komma med synpunkter, som antingen är positiva och bekräftande eller negativa och ifrågasättande. Det är viktigt att den som blir församlingsledare har församlingens förtroende. 
5. Om allting är grönt och det inte kommer in allvarliga invändningar tas frågan upp på nästa församlingsmöte och då blir personen vald till församlingsledare för en period av två år. 
6. Så snart som möjligt efter detta blir personen avskiljd som församlingsledare/äldste med handpåläggning vid en gudstjänst. 
7. Hos oss överlåter sig församlingsledare för två år i taget, så vid årsmötet väljer vi om de församlingsledare som vill fortsätta och fortfarande har församlingens förtroende. 

Vem kan bli församlingsledare?

Till sist några tankar om vem som kan bli församlingsledare/äldste. Här behöver man förstås studera 1 Tim 3:1-7 och Tit 1:5-9 närmare, men här nöjer jag mig med att sammanfatta det hela i fem nyckelord som börjar på K. 

• Kallelse. Församlingsledaren behöver ha en kallelse till tjänsten. Denna kallelse kan visa sig genom en längtan, en önskan, eller ett personligt tilltal från Herren, Kallelsen måste alltid bekräftas av församlingen. Man kan tala om att det behövs både en inre och en yttre kallelse. 
• Karaktär. Bibeltexterna lägger betoningen på karaktären hos ledaren. Den som ska bli församlingsledare måste vara både andligt och personligt mogen, och kunna hantera människor och relationer på ett bra sätt. Texterna sammanfattar med att ledaren ska vara "höjd över allt klander".
• Kompetens. Församlingsledaren måste också ha den kompetens och de gåvor som behövs för tjänsten. Texterna betonar två saker; förmågan att undervisa och förmågan att kunna leda människor. Jag tror att det är dessa två kompetenser som vi framför allt ska söka hos dem som ska avskiljas som äldste i församlingen. Att undervisa kan även vara i smågrupper och på tu man hand. Alla behöver inte vara stora talare eller predikanter. 
• Kapacitet. För det fjärde behöver det också finnas kapacitet. Under vissa perioder har man inte orken eller hälsan att fungera i tjänsten. Det kan finnas andra behov som gör att man inte hinner eller orkar med ledarskapet i församlingen. Det är detta som gör att vi har valt att ha ledarskapet i tvåårsperioder. Kapaciteten kan förändras och därför är det bra att det finns lägen då man kan ta en paus. Själv tog jag en gång cirka tio års timeout från ledarskapet i vår församling, sen var jag beredd att komma tillbaka för en ny period. 
• Kompatibilitet. Den sista punkten kanske kan tyckas överflödig, men jag tror ändå att den är viktig. En ledare måste vara kompatibel med sammanhanget. Det betyder att man passar in i den teologisk profilen, den andliga stilen, betoningarna och kulturen i församlingen och att man fungerar bra tillsammans med de andra ledarna. Jag menar inte att alla måste vara lika varandra eller tycka lika om allt. Tvärtom är det nödvändigt med olika personlighetstyper och olika gåvor i ett ledarskap. Men man måste kunna fungera tillsamman och dra åt samma håll. Annars kommer församlingen att gå under. 

Det har var lite om hur jag tänker när det gäller att utse ledare. Hur tänker du?